Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Konstans

Varför objekt ser likadana ut trots olika belysning

Konstanta objekt ger upphov till olika former, storlekar och ljusfördelningar då belysningen, avståndet eller perspektiven hos avbildningarna på näthinnan förändras. Därför måste det finnas mekanismer som identifierar dessa objekt och uppfattar dem som konstanta. Hur vår varseblivning fungerar går inte att förklara på ett enkelt sätt. Skenbara funktionsfel ger oss möjlighet att undersöka hur varseblivningen fungerar och vilka syften den har.

Ljusstyrka

Ljusstyrka

Hur ljusheten i det grå fältet uppfattas beror på omgivningen. Samma grå nyans förefaller mörkare i en ljus omgivning än i en mörk.

Ljusstyrka

Det faktum att ett mellangrått fält uppfattas som ljusgrått i en svart inramning och som mörkgrått i en vit inramning kan förklaras med den direkta bearbetningen av varseblivna stimuli. Den upplevda ljusheten uppstår ur förhållandet mellan ljusheten i det grå fältet och ljusheten i den omedelbara omgivningen. Resultatet blir ett visuellt intryck som helt baseras på sinnesintryck utifrån och inte påverkas av ordningskriterierna för bearbetningen i hjärnan.

Luminansutveckling

Luminansutveckling

Den kontinuerliga luminansutvecklingen längs väggen tolkas som en belysningsegenskap medan väggens reflexionsfaktor uppfattas som konstant. Gråvärdet i de skarpt konturerade bildytorna tolkas däremot som en materialegenskap, trots att det har samma luminans som rummets hörn.

Rumslighet

Rumslighet

Det rumsliga intrycket bestäms av ljusinfallet.

Rumslighet

Då avbildningen vrids ändras intrycket från upphöjning till fördjupning.

Rumslighet

Rumsliga former kan uppfattas enbart med hjälp av skuggningar.

Luminansutvecklingen kan uppstå på grund av det belysta objektets form. Exempel på detta är de karaktäristiska skuggor som bildas på kroppar som kuber, cylindrar och klot.

Väggstruktur

Väggstruktur

På en ostrukturerad vägg blir ljusförloppet den dominerande figuren.

Väggstruktur

På en strukturerad vägg tolkas däremot ljusförloppet som en bakgrund och uppfattas därför inte.

Väggstruktur

Ljuskäglor som inte förlöper i enlighet med rummets arkitektoniska struktur uppfattas som störande och självständiga mönster.

Väggstruktur

Ojämna luminansutvecklingar kan leda till en oklar och förvirrande belysningssituation. Detta visar sig till exempel om ljuskäglor avbildas oregelbundet på väggarna utan relation till arkitekturen. Betraktarens uppmärksamhet riktas till ett luminansmönster som varken kan förklaras av väggens egenskaper eller en speciell egenskap hos belysningen. Luminansutvecklingar ska alltid kunna tolkas i relation till den omgivande arkitekturen, framför allt om de är olikformiga.

Ljuskägla

Ljuskägla

Ljuskägla

Ljuskäglans position avgör om den uppfattas som bakgrund eller som en störande figur. Ljuskäglor som inte överensstämmer med bildytans geometri uppfattas som störande och självständiga mönster.

Varseblivning av färger

Varseblivning av färger Varseblivning av färger

Varseblivning av färger Varseblivning av färger

Varseblivningen av färger påverkas av omgivande färger och belysningstypen på samma sätt som varseblivningen av ljusheter. Att färgintryck måste tolkas beror framför allt på effekterna av de ständigt skiftande ljusfärgsnyanserna i omgivningen. Oavsett om vi ser en färg i det blå ljuset från en molnbetäckt himmel eller i ett varmt, direkt solljus, så uppfattar vi färgen på samma sätt. Färgfotografier som tagits under samma förhållanden har däremot ett tydligt färgstick som orsakats av respektive belysningstyp.

Perspektiv

Perspektiv

Här leder den perspektivistiska tolkningen till en optisk synvilla. Den perspektivistiska tolkningen gör att den bakre lodräta linjen tycks vara längre än den främre, trots att de egentligen är lika långa.

Den felaktiga uppfattningen av lika långa linjer visar att den upplevda storleken hos ett objekt inte enbart beror på storleken hos avbildningen på näthinnan. Även betraktarens skenbara avstånd till objektet spelar en roll. Omvänt används objekt med känd storlek till att uppskatta avstånd eller att bedöma storleken hos andra objekt i närheten. I vardagslivet är denna mekanism tillräcklig för att vi ska uppfatta objekt och deras storlek på ett tillförlitligt sätt. Vi uppfattar inte en person som befinner sig långt bort som en dvärg och tror heller inte att ett hus vid horisonten är en liten ask. Men i extrema situationer kan varseblivningen misslyckas. Sett från ett flygplan ser föremål på marken pyttesmå ut. Och när det gäller föremål som är ännu längre bort, som till exempel månen, blir bilden helt opålitlig.

Storlek

Storlek

Konstant uppfattning av storlek. Den perspektivistiska tolkningen gör att armaturerna uppfattas som lika stora, trots att avbildningarna på näthinnan är olika stora.

När det gäller uppfattningen av storlekar har vi även en förmåga att utjämna den perspektivistiska förvrängningen av objekt. Denna utjämning ser till att växlande trapetsoider och ellipser i avbildningen på näthinnan kan uppfattas som konstanta, rätvinkliga eller cirkelrunda objekt. Denna process tar hänsyn till vinkeln som objektet betraktas med.