Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Varseblivning av konturer

Uppfattning av rums- och ljusmönster

Innan ett föremål kan ges en egenskap måste den uppfattas, det vill säga urskiljas från sin omgivning. Tolkningsförloppet gör det möjligt att formulera lagar för hur bestämda placeringar uppfattas som figurer och objekt. Gestaltlagarna är av praktiskt intresse även för ljusplanerare. Alla belysningsanläggningar består av armaturer som är placerade på ett visst sätt i taket, på väggarna eller i rummet. Placeringen uppfattas dock inte omedelbart, utan hjärnan ordnar i stället armaturerna så att de bildar figurer i enlighet med reglerna för gestaltuppfattningen. Den omgivande arkitekturen och armaturernas ljuseffekter skapar fler mönster som ingår i varseblivningen.

Sluten form

Sluten form

En viktig princip i gestaltuppfattningen är tendensen att tolka slutna former som figurer.

Närhet

Närhet

Armaturer slås ihop till par.

Närhet

Fyra punkter slås ihop till en kvadrat.

Närhet

Från och med åtta punkter bildas en cirkel.

Element som är placerade nära varandra slås ihop enligt närhetslagen och bildar en enda figur. I vidstående exempel syns först en cirkel och därefter en ringformad placering av punkter. Punkterna är så starkt ordnade att de tänkta förbindelselinjerna mellan de enskilda punkterna inte förlöper rakt, utan längs cirkellinjen. Det uppstår ingen fyrkant, utan bara en perfekt cirkel.

Insida

Insida

Vid öppna kurvor uppstår en figur på linjens insida.

Ofullständigt slutna former kan även uppfattas som figurer. En sluten form uppstår alltid på insidan av den begränsande linjen. Linjen har med andra ord en formbildande verkan enbart i en riktning. För det mesta är denna insida identisk med den konkava, omslutande sidan av en begränsning. Detta leder till att även öppna kurvor eller vinklar orsakar en formeffekt som synliggör en figur på linjens insida, det vill säga i det delvis omslutna området. Om det därigenom uppstår en rimlig tolkning av utgångsmönstret kan insidan få en mycket stark effekt.

Symmetri

Symmetri

Genom att dessa runda downlights kompletterats med två kvadratiska armaturer sker en omorganisering till två grupper med vardera fem armaturer enligt gestaltlagen för symmetrier.

I en symmetri ligger den enkla och logiska uppbyggnaden till grund för varseblivningen av en figur. Mer komplexa strukturer med samma varseblivningsprincip tycks däremot lösas upp i bakgrunden.

Jämnbreda former

Jämnbreda former

En tydlig figur kan urskiljas även om det inte finns någon strikt symmetri.

En liknande effekt får parallella, jämnbreda former. Här finns visserligen ingen strikt symmetri, men organisationsprincipen är tydlig och leder till att en figur uppfattas. De två parallella linjerna har likartat utseende.

Genomgående linje

Genomgående linje

Gestaltlag för genomgående linjer. Placeringen tolkas som en korsning mellan två linjer.

En grundläggande gestaltlag är att linjer främst uppfattas om likformiga, genomgående kurvor eller raka linjer. Det betyder att tvära böjar och förgreningar bör undvikas. Tendensen att uppfatta genomgående linjer är så stark att den kan påverka den totala tolkningen av en bild.

God form

God form

Downlightplaceringen bildar två linjer enligt den goda gestaltens lag.

God form

Placeringen tolkas som en överlagring av två rektanglar.

När det gäller yttäckande former motsvarar den genomgående linjen den goda gestaltens lag. Här organiseras formerna så att de bildar så enkla och ordnade figurer som möjligt.

Homogenitet

Homogenitet

Likartade armaturer sammanfattade i grupper.

Vid sidan av den rumsliga placeringen bidrar även formerna själva till bildandet av grupper. Formerna i vidstående exempel är inte organiserade efter deras närhet eller en eventuell axialsymmetri, utan har sammanfattats i grupper med samma former. Denna likhetsprincip är också verksam när formerna i en grupp inte är identiska, utan endast liknar varandra.