Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Kvantitativ ljusplanering

Början till ljusplanering med standarder

Kvantitativ ljusplanering

Kvantitativ ljusplanering

När den elektriska belysningen introducerats blev det möjligt att uppnå dagsljusliknande belysningsstyrkor. Då strålkastarbelysning i form av ljustorn började användas som gatubelysning i slutet av 1800-talet uppstod bländning och slagskuggor som orsakade fler nackdelar än fördelar. Denna typ av utomhusbelysning försvann därför snabbt igen.
I början var problemet att ljuskällorna inte var tillräckligt bra, men senare handlade mer om att ta vara på det stora överflödet av ljus på ett meningsfullt sätt. I takt med att industrialiseringen växte fram genomfördes intensiva undersökningar av hur belysningsstyrkan och belysningstypen på arbetsplatser påverkade produktiviteten. Studierna resulterade i omfångsrika regelverk som angav lägsta belysningsstyrkor samt kvalitetskrav på färgåtergivning och avbländning. Denna normkatalog användes även utanför yrkeslivet som riktlinje för belysning och ligger även i dag till grund för ljusplaneringen. Men denna ansats tog ingen hänsyn till varseblivningens psykologi. Hur människan uppfattar strukturer och att belysning även förmedlar en estetisk effekt omfattades inte av de kvantitativa belysningsreglerna.