Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Gestalta med ljusfärgsnyanser

Utformning med vita ljusfärgsnyanser och färgat ljus

Färgerna är en viktig del av den visuella varseblivningen. Vi kan inte uppfatta dem utan dagsljus eller konstljus. En kombination av ljuskällor och filter öppnar en lång rad olika uttrycksmöjligheter för att betona eller förändra ljuseffekterna för rum eller objekt med färgat ljus. Med ljusfärgsnyans avses både vitt och färgat ljus. Varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt härleds ur den vita ljusfärgsnyansen. Det färgade ljuset omfattar hela det synliga spektrat.

Färg

Ljusfärgsnyans

Ljusfärgsnyansen är den färg som en ljuskälla strålar ut. Den är resultatet av summan av det utstrålade ljusspektrat. Ljusfärgsnyansens typ definieras på basis av färgnyans, mättnadsgrad och ljusintensitet. Färgfilter ger upphov till färgat ljus. Med färgfilter går det att variera färgerna i ett rum utan att förändra det fysiskt. Additiv färgblandning är blandning av flera ljusfärgsnyanser.

Färg

Materialfärg

Materialfärgen bildas av det infallande ljuset och materialets specifika absorptionsegenskaper. Därför går det bara att bestämma materialfärgens färgvärde i kombination med den ljustyp som materialet belyses med. Ett objekts materialfärg definieras med färgnyansen, ljusintensiteten, mättnadsgraden och reflexionsfaktorn. Syftet med att belysa färgade väggar eller objekt med färgat ljus är främst att uppnå en växelverkan mellan ljusfärgsnyanserna och materialfärgerna. Detta samspel baseras på den subtraktiva färgblandningen. Färgeffekterna kan förstärkas eller förändras.

Färgad accentuering

Färgat accentljus och färgad bakgrundsbelysning ändrar den effekt ett objekt har i rummet. Objektets färgmättnad ökar i förgrunden i takt med att ljusintensiteten i bakgrunden avtar. De blå färgerna tycks hamna i bakgrunden medan färgeffekten gör att magenta lyfts fram.

Belysningseffekter kan förstärkas med färgat ljus. Starka färgkontraster höjer ljuskontrasten. Höga ljuskontraster ökar i sin tur färgkontrasterna. Naturliga totaleffekter uppstår genom varma ljusfärgsnyanser och filterfärger som skintone, magenta och bärnsten eller kalla ljusfärgsnyanser som sky-blue och night-blue.

Färgade ljusaccenter används för
- utställningar
- mässmontrar
- affärslokaler

Färgsystem

CIE-systemet

I standardsystemet för kolorimetri enligt CIE återges material- och ljusfärgsnyanser i ett kontinuerligt, tvådimensionellt diagram. För ljusfärgsnyanser baseras spektralsammansättningen på ljustypen. För materialfärger baseras den på ljustypen och den spektrala reflexions- resp. transmissionsfaktorn. Diagrammet tar ingen hänsyn till dimension och ljusintensitet och kan därför endast användas för att bestämma färgnyans och mättnadsgrad. Färgytan är innesluten i en kurva på vilken färgpunkterna för de fullständigt mättade spektralfärgerna ligger. Inne i ytan ligger punkten med den minsta mättnaden. Denna punkt kallas för vitpunkt. En färgs alla mättnadsnivåer kan nu hittas på den raka linjen mellan vitpunkten och respektive färgpunkt. Även alla blandningar mellan två färger ligger på en rak linje mellan respektive färgpunkter. Komplementfärgerna står mittemot varandra i CIE-modellen och kompletterar varandra till vitt.

Munsell-systemet

I Munsell-systemet ordnas materialfärgerna efter kriterierna ljusintensitet, färgnyans och mättnad. Resultatet är en fullständig färgatlas i form av en tredimensionell matris. Ljusintensiteten är materialfärgens reflexionsfaktor. Färgnyansen står för den egentliga färgen medan begreppet mättnad beskriver färgens styrka, från ren färg till en gråskala. Ljusfärgsnyanser kan beskrivas med ett tvådimensionellt diagram, men för materialfärger gör reflexionsfaktorn det nödvändigt att använda ett tredimensionellt system.

Ljusfärgsnyans

Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans

Den stora rödandelen i varmvitt ljus gör att rummet upplevs som varmare än med neutralvitt ljus. En större blåandel i det dagsljusvita ljuset skapar en kallare atmosfär i rummet.
Varma ljusfärgsnyanser föredras framför allt vid låga belysningsstyrkor och riktat ljus. Kalla ljusfärger accepteras däremot vid höga belysningsstyrkor och diffus belysning. Vitt ljus beskrivs på basis av färgtemperatur, färgåtergivning, färgpunkt och spektrum. Den vita färgtemperaturen delas in i de tre huvudgrupperna varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt. En god färgåtergivning ger upphov till en liten färgavvikelse vid belysning. Färgpunkten anger färgens placering i CIE-diagrammet.

Ljusfärgsnyans

Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans Ljusfärgsnyans

Amber

Jämfört med grundfärgerna gult, blått och rött upplevs färgerna bärnsten och magenta som svagare. Gula och röda ljusfärgsnyanser skapar en varm atmosfär i rummet. Blå ljusfärgsnyanser ger upphov till ett kallare rumsintryck.
Inom arkitekturbelysningen upplevs färgerna inom dagsljusspektrat som naturliga: Magenta (ljussituationen vid solnedgången), bärnsten (ljussituationen vid soluppgången), Nightblue (klar natthimmel) och Skyblue (himmelsljus dagtid). För färgat ljus har uppgifterna om färgpunkt och spektrum betydelse. Färgpunkten anges med koordinater i CIE-diagrammet. En ljusfärgsnyans kan bildas med olika färgspektra.

Vitt ljus

Vid exponeringsbelysning kan de belysta objekten ges mer lysande färger genom en målinriktad användning av ljusfärgsnyanser. Dagsljusvitt ljus används ofta för att stödja dagsljuset i kontorslokaler.

Färgat ljus

Färgat ljus används för
- utställningar
- mässmontrar
- affärslokaler
- evenemangsbelysning

Färgblandning

Färgblandning Färgblandning Färgblandning Färgblandning

Ljusfärgsnyanser
Överlagring av ljusfärgsnyanser är additiv blandning. När två av de tre grundfärgerna rött, grönt och blått blandas uppstår färgerna magenta, cyan eller gult. När de tre grundfärgerna blandas med lika stora andelar uppstår vitt ljus.

Ljusfärgsnyans och materialfärg

Subtraktiv färgblandning uppstår när färgade ytor belyses med färgat ljus. När två av de tre subtraktiva grundfärgerna magenta, cyan och gult blandas skapas en av de additiva grundfärgerna rött, grönt eller blått. Varma materialfärger förstärks med en varmvit ljusfärgsnyans. I kalla neutralvita och speciellt dagsljusvita ljusfärgsnyanser framstår kalla materialfärger ljusare och mer mättade.

En materialfärg kan upplevas som mer mättad och ljusare om den belyses med ett liknande färgat ljus. Materialfärger upplevs som mindre mättade och uppfattas som mörkare om den färgade belysningen har en annan ljusfärgsnyans. Det verkliga resultatet från en subtraktiv färgblandning beror på blandningskomponenternas spektralsammansättning.

Färgblandning Färgblandning Färgblandning Färgblandning

Ljusfärgsnyanser

Överlagring av ljusfärgsnyanser är additiv blandning. När två av de tre grundfärgerna rött, grönt och blått blandas uppstår färgerna magenta, cyan eller gult. När de tre grundfärgerna blandas med lika stora andelar uppstår vitt ljus.

I det praktiska arbetet rekommenderas provbelysningar eller beräkningar vid belysning av färgade ytor. Det samma gäller för användningen av färgfilter.

Färgåtergivning

Kvaliteten i återgivningen av färger kallas för färgåtergivning. Linjära spektra har mycket bra färgåtergivning. I linjespektra kan endast en färg uppfattas bra. Spektra med flera linjer ger en bra återgivning av flera färger från respektive spektrum, men i mellanområdena är färgåtergivningen sämre. Blå och gröna färger upplevs som grå och livlösa i ett varmvitt glödlampsljus, trots utmärkt färgåtergivning. I ett dagsljusvitt lysrörsljus framstår samma färger som klara och lysande, trots sämre färgåtergivning. Vid återgivning av gula och röda färgnyanser är fenomenet med försvagning eller förstärkning av färgeffekten det omvända.

Eftersom ögat kan anpassa sig till mycket olika färgtemperaturer måste färgåtergivningen bestämmas på basis av färgtemperaturen. Halogenlampor har mycket god färgåtergivning. Lysrör och metallhalogenlampor har god till medelgod färgåtergivning. Färgavvikelsen i förhållande till en referensljuskälla anges genom färgåtergivningsindexet Ra eller med en färgåtergivningsnivå. Färgåtergivningsindexet används endast för vita ljusfärgsnyanser.

Färgåtergivning

Linjespektrum

Färgåtergivning

Kontinuerligt spektrum

Färgåtergivning

Spektrum med flera linjer

Samma ljusfärgsnyanser kan återge en materialfärg på olika sätt om spektralsammansättningen inte är identisk. Kontinuerliga spektra ger en jämn färgåtergivning. Linjespektra återger bara ett mycket litet färgområde korrekt. Flerlinjespektra är sammansatta av ett antal linjespektra och förbättrar därmed färgåtergivningen. Ju fler spektra som kan ingå i ett kontinuerligt förlopp, desto bättre är färgåtergivningen. Glödlampor har ett linjärt spektrum medan urladdningslampor har ett spektrum med flera linjer.

Färgåtergivning

En mycket god färgåtergivning är viktig i
- utställningar
- mässmontrar
- affärslokaler
- kontor
- arbetsplatser

Färgverkan

Färgverkan



- Röd är eldens färg och uttryck för kraft, värme och energi. Rött upplevs som dominant. Ljusrött är mindre varmt, men upplevs lättare.
- Gult är den ljusaste färgen i färgskalan och tar plats i förgrunden, men har inte samma energi som rött.
- Blått är himlens färg och hör till de kalla färgerna som skapar djup. Blåsvart ger ett melankoliskt intryck medan blågrönt utstrålar lugn.
- Grönt associeras med vitalitet. Nyanserna sträcker sig från lugnande till uppiggande.
- Vitt hör till ickefärgerna och utgör motpolen till svart. Vitt står för renhet.
- Svart står för mörker och ger ett dystert och negativt intryck.
- Grått hör till ickefärgerna och framstår som likgiltigt.

Färgverkan

Färgernas effekter förklaras fysiologiskt av färgseendet och psykologiskt av varseblivningen genom vår syn. Den stimulans som färger ger upphov till skapar associationer och tolkas i ett socialt och kulturellt sammanhang. De olika nyanser som hör till en färg kan medföra andra effekter. Effekterna från enskilda färger kan förstärkas med en färgkontrast.

Färgeffekter är speciellt betydelsefulla för
- utställningar
- mässmontrar
- affärslokaler
- restauranger

Färgkontraster

Färg i sig

De sju färgkontrasterna är grundstenarna i Johannes Ittens färglära. Denna ansats baseras inte på färgens fysikaliska eller kemiska egenskaper, utan på deras subjektiva effekter.

Primärfärgerna gult, rött och blått skapar den starkaste kontrasten. Färgkontrasten är svagare hos sekundär- eller tertiärfärger eller då mättnaden avtar.

Ljust-mörkt

Ickefärgerna svart och vitt bildar den starkaste kontrasten. Även bland färgerna är effekten tydlig. En ljus färg bredvid en mörk färg upplevs som starkare än om den placeras bredvid en lika ljus eller ljusare färg. Färgnyansernas effekt kan förstärkas med stora skillnader i ljusintensitet.

Kallt-varmt

I färgskalan står de varma färgerna med röd- och gulandelar mitt emot de kalla, blå färgnyanserna. Grön och magenta bildar neutrala övergångar. Effekten från en dominant färg kan förstärkas genom att kombineras med en accent från den motsatta färgen.

Simultan

Simultankontrastens effekt beror på hur varseblivningen bearbetas i ögat. Ögat bildar en simultankontrast när det betraktat en färg en lång stund och sedan ser neutralt grått. Rött leder till en gråton med grönstick. Grönt gör att en grå fläck tycks ha rödstick. Färgerna förändrar sin effekt på grund av inverkan från omgivningsfärgerna.

Komplementär

De färgpar som står mittemot varandra i en färgskala bildar komplementärkontrasten från en av grundfärgerna och blandfärgen från de övriga grundfärgerna. Gul-violett bildar den största kontrasten mellan ljust och mörkt medan orange-blått bildar den största kontrasten mellan kallt och varmt. Rött-grönt har samma ljusstyrka. Komplementärkontrasten ger färgerna större lyskraft.

Kvalitet

Kvalitetskontrasten resp. intensitetskontrasten beskriver motsatsförhållandet mellan rena och grumliga färger. En blandning av rena färger och gråtoner ser grumlig och livlös ut och renheten går förlorad. Effekten från rena färger dominerar över grumliga färger.

Kvantitet

Kvantitetskontrasten baseras på storleksförhållandet mellan färgytor. En liten yta med en kontrastfärg i en större färgyta ökar huvudytans färgeffekt.

Rumsfärger

Vitt ljus som reflekteras från en färgad yta antar ytans färg och blir den dominerande ljusfärgsnyansen i hela rummet. Vid färgad belysning av en färgad vägg kan effekten förstärkas, förvrängas eller omvändas.

Ljusfärgsnyansen i ett rum påverkas av färgsättningen i rummet. Då en färgad yta belyses med direkt ljus blir ljuseffekten starkare än vid belysning med diffust ljus. Effekten hos en materialfärg kan förstärkas med färgat ljus i en liknande färg. Vid samma belysningsstyrka upplevs starka färgkontraster ljusare än svagare färgkonstraster. Svaga färgkontraster uppfattas bättre i en stark belysning. I slutna rum uppfattas effekten nästan inte alls på grund av fenomenet med konstant färgåtergivning.

I det praktiska arbetet rekommenderas provbelysningar eller beräkningar vid belysning av färgade ytor.

Färgade ljusaccenter används för
- utställningar
- mässmontrar
- affärslokaler

Projekt för detta guidetema