Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Uppdatera webbläsaren.

Din webbläsare stödjer inte aktuella webbstandarder. Det kan medföra felaktig visning och oväntade funktionssätt på denna webbplats. Vi rekommenderar dig att uppdatera webbläsaren för kunna använda denna webbplats utan problem.

Ljussättning av konst

Ljussättning av konst: Från neutral White Cube till teatraliskt uppträdande som i Hollywood

Gallerier och museer presenterar sina utställningar på ett mycket varierande sätt. Precis som konstnärerna, som å ena sidan kan eftersträva en objektiv utformning, å andra sidan ett subjektivt uttryck. Det är inte bara utställningsföremålens placering och arkitekturen runt utställningen som bidrar till ett neutralt eller teatraliskt helhetsintryck. Även belysningen av konstverken spelar en viktig roll. Dessutom måste belysningen uppfylla både konservatoriska och energimässiga krav. I den här artikeln förklaras vilka planeringskoncept och tekniska aspekter som är relevanta för olika sätt att presentera konst.

Foajéer är ofta generöst tilltagna lokaler med stor takhöjd. Utöver sin representativa funktion används de som mottagnings- och väntzoner samt för genomgångsutrymme till angränsande byggnadsdelar. Foajén är en övergång mellan inne och ute, det offentliga och det privata rummet, och här samsas vitt skilda måttstockar för utformningen av rummet. För att göra det enklare för besökaren att orientera sig bland lokalens olika funktioner och utrymmen är det mycket fördelaktigt att använda ljus. Men ljus kan användas till så mycket mer än bara orientering. Ljusets emotionella dimension – t.ex. dess förmåga att bidra till olika rumskänsla – är utomordentligt användbar för att skapa ett attraktivt första intryck. En annan värdefull egenskap hos belysningen är att den kan göra det möjligt för en besökare att visuellt uppleva företagets identitet i foajén. Ljus ger företaget, skolan eller den kulturella institutionen stor frihet att presentera sig själv genom en återhållsam och diskret atmosfär eller en dramatisk ljussättning.



Ljus skapar mycket olika stämningar i utställningslokaler. I klassiska ateljéer ger det diffusa ljuset från takfönstren upphov till en neutral atmosfär under hela dagen. Med wallwashing går det att skapa en jämförbart lugn och återhållsam stämning även med elektrisk belysning. Därmed uppstår en miljö som ger betraktaren möjlighet att uppleva konstverken på ett objektivt sätt. Under lång tid har många museer utnyttjat dagsljus, diffusa takfönster eller ljustak En ljusmiljö med låg ljuskontrast kan medföra att lokalerna och konstverken upplevs som monotona. I framför allt historiska museer har man kompenserat för denna likformighet genom att ge väggfärgerna i de olika utställningslokalerna ett subtilt eller intensivt uttryck genom att variera mättnad och ljushet. En liknande kontrast kan uppnås med belysning.

Via mängden diffus grundbelysning och riktad accentbelysning kan utställningskuratorn bestämma om utställningslokalen ska präglas av en saklig eller dramatisk stämning. Med en flexibel infrastruktur av strömskenor i kombination med strålkastare utrustade med utbytbara linser för varierande ljusfördelningar samt bekväm ljusreglering kan kuratorn enkelt skapa individuella ljuskoncept för olika utställningar. Den energieffektiva LED-ljustekniken hjälper kuratorn att spara energi och samtidigt genomföra ljuslösningar som uppfyller högt ställda konservatoriska krav.



Ljusstark och jämn belysning för neutral presentation av konst

Om det primärt handlar om att skapa en bred överblick över utställningsföremålen eller en andaktsfull stämning gäller det att fånga denna atmosfär med belysningen och ge uttryck för en neutral hållning. Eftersom konstnärerna ofta arbetar med funktionell, diffus belysning i sina ateljéer ser de helst att utställningslokalerna har en liknande atmosfär. Den moderna konsten övergav 1800-talets överdådigt utsmyckade gallerilokaler och började i stället presentera konsten i tomma, återhållsamma rum. Konstkritikern Brian O’Doherty har beskrivit denna utveckling i sin inflytelserika bok ”Inside the White Cube: The Ideology of the Gallery Space” (1976). För färgfältsmåleriets konstnärer var de tomma och objektiva rummen en passande inramning för deras konst. Ljusplaneraren ansvarar för att fånga denna hållning med belysningen. Scott Rosenfeld, som ansvarat för ljusplaneringen av ”Color Field Gallery” i Smithsonian American Art Museum i Washington, förklarar: ”Målsättningen med belysningen i våra moderna gallerier, framför allt den som presenterar färgfältsmåleri, är att konstverken ska upplevas som en naturlig utökning av den vita väggen. Belysningen ska låta konstverken poppa ut från väggen. Det är inte fråga om vanlig strålkastarbelysning. Om relationen mellan väggen och konstverket är perfekt tycks målningen nästan sväva framför väggen.”

Detta är naturligtvis ett avsteg från historien, förklarar Scott Rosenfeld: ”Detta är rena motsatsen till hur vi belyser installationerna i våra gallerier med 1800-talskonst. Där hänger målningarna på väggar i mörka färger.”
Den jämna ljusfördelningen på vertikala ytor ger upphov till en mjuk och harmonisk atmosfär där målningarna och väggen bildar en enhet. Denna neutrala stämning blir speciellt anslående då målningarna är stora. Vid sidan av konsten uppstår ett lugnt och spatiöst rumsintryck. Wallwashers är som gjorda för denna ljuslösning. De har en speciell ljusfördelning som skapar den nödvändiga jämnheten i såväl den vertikala som den horisontella riktningen. Om en utställning å andra sidan inte ska vara återhållsam, utan tvärtom syftar till att framhäva vissa konstverk, används accentbelysning för att skapa en teatralisk effekt.



Kontrastrik ljussättning för dramatiska installationer

I vardagen och inte minst i museer möts vi av en störtflod av bilder. En utmaning för utställningskuratorn är att leda blicken mot enskilda konstverk. I filmens värld används intensiv accentbelysning för att framhäva stjärnorna på röda mattan eller lyfta fram filmens huvudpersoner med intensiva kontraster mellan ljust och mörkt.
När rummet visuellt hålls tillbaka framträder utställningsföremålen automatiskt som huvudpersoner, vilket gör att betraktaren enklare kan koncentrera sig på konstverken. Väggar som målats i mörka kulörer på historiska museer får samma effekt. En subtil djupverkan gör dessutom att blicken styrs mot konsten. Dagens moderna utställningslokaler har oftast ljusa, vita väggar som gör att vi inte längre upplever denna effekt. Men det går att framhäva ett individuellt konstverk och uppnå en djupverkan med en strålkastare som skapar en ljuskontrast till omgivningen med en tydligt accentuerad ljuskägla. Den upplysta målningen hamnar i förgrunden medan väggytan får sekundär betydelse. Med olika belysningsstyrkor kan accentbelysning även användas för att skapa varseblivningshierarkier. Det ger utställningskuratorn möjlighet att skapa kopplingar mellan konstverken och att dela in utställningen i olika delar i ett eller flera rum.

På några utställningar kan bilderna i sig skapa kontrastrika scener med ljus och mörker, t.ex. då en fotograf iscensätter ett svartvitt porträtt på ett dramatiskt sätt genom att utnyttja ljus och skuggor. I sådana fall kan accentbelysning användas för att framkalla en speciell magi genom att stämningen i bilderna speglas i den atmosfär som råder i utställningen. Om man begränsar ljuskäglan exakt till bildformaten med projektionsstrålkastare uppstår en fascinerande effekt som gör att konstverken tycks vara självlysande.
Kontrastrika ljussättningar kan ges en ännu tydligare teatralisk effekt om man inte belyser konstverken konstant, utan i stället använder dynamiskt ljus. Peggy Guggenheim utnyttjade dynamiskt ljus i sitt första galleri i New York, ”The Art of This Century gallery”, redan 1940. Hon ville bana väg för ett nytt sätt att uppleva konst och understryka det pulserande livet genom pulserande ljus. Att alltid använda sådana dynamiska ljussättningar med accentbelysning skulle efter hand upplevas som ensidigt och tråkigt. Därför behöver belysningen en variabel infrastruktur.



Flexibla reaktioner på varierande presentationer

Eftersom kuratorer och utställningsarrangörer ställer mycket olika krav på belysningen i museer blir svaret ofta tekniskt komplicerade ljuslösningar. Inte nog med att konstverk i varierande storlekar kräver olika belysningstyper. Dessutom kan konstnärer och egna eller externa kuratorer ha en rad önskemål om hur utställningen ska komma till sin rätt. Och om utställningsväggarna flyttats måste även armaturerna placeras om.
Av ekonomiska skäl bör man undvika fast installerade armatursystem som endast uppfyller ett belysningskrav, som t.ex. en smal accentuering av små utställningsföremål, en bred belysning av större konstverk eller wallwashing av bilder. Det finns knappast något museum som har råd att hålla sig med en mängd alternativa armaturer för alla lokaler. Lösningen måste därför ligga i en flexibel och enkelt hanterbar strategi. Först och främst behövs en flexibel infrastruktur med strömskenor, strålkastare och utbytbara linser som gör det möjligt att anpassa belysningen till nya utställningsföremål. Strömskenor är mycket fördelaktiga, eftersom skenmonterade armaturer enkelt kan bytas eller flyttas. Dessutom kan de användas för strömförsörjning till utställningsföremål via adaptrar eller för mekanisk upphängning av föremål. Ännu högre flexibilitet uppnås med enkelt riktbara strålkastare som kan riktas mot enskilda konstverk med stor precision. Den klassiska inställningsvinkeln 30° ger en harmonisk modellering med ljus och skugga. Om ljuset ges en brantare infallsvinkel skapas ett dramatiskt släpljus som lyfter fram strukturer med markanta slagskuggor.

En mycket betydelsefull flexibilitet kan slutligen även uppnås med variabla ljusfördelningar för allt från uttrycksfulla accentueringar till objektivt upplevd wallwashing. Utbytbara Spherolit-linser ger utställningskuratorn stor rörelsefrihet vid valet av ljuskoncept och tillfälliga anpassningar. Linsen framför strålkastaren är försedd med speciella spheroliter som bestämmer armaturens ljusfördelning. Ljusfördelningarna täcker allt från rotationssymmetriska ljusfördelningar på mindre än 10° eller bred belysning över 80° till axialsymmetriska ljusfördelningar för ovala ljuskäglor och axialsymmetriskt ljus för jämn wallwashing. Eftersom Spherolit-linserna i armaturhuset byts bekvämt utan verktyg kan ljusfördelningen ändras snabbt och enkelt.
För att belysningsnivån ska kunna anpassas till känsliga utställningsföremål är reglerbarhet helt oumbärlig. Armaturerna kan regleras via en ljusstyrningsanläggning, direkt på strålkastaren eller med en kombination av båda. Trots denna tyngdpunkt på maximal flexibilitet krävs även vissa fasta egenskaper för att ljuskvaliteten ska bli bästa möjliga. För att utesluta färgskillnader mellan sammanhängande utrymmen eller vid senare kompletteringar med armaturer måste de olika produktfamiljerna ha samma färgtemperatur och färgåtergivning. Nyckeln till en hög flexibilitet ligger i en enkel och moduluppbyggd armatursystematik som erbjuder stor rörelsefrihet och planeringssäkerhet och därmed bidrar till att göra museets tekniska infrastruktur kostnadseffektiv.



Exponering av konst och skydd av utställningsföremål

Det kan vara lockande att satsa på överdådig exponering av konst i upplysta lokaler eller med dramatisk accentuering för att attrahera många besökare och sponsorer och därmed göra utställningen ekonomiskt framgångsrik. Men en sådan strategi kan få negativa konsekvenser för känsliga utställningsföremål. Irreparabla, fotokemiska reaktioner och värmestrålningseffekter skadar objekten på sikt. Detta syns tydligast på färger som blekts av hög UV-strålning till den grad att konstverket förlorat sitt kraftfulla uttryck. Den stora andelen UV-strålning i dagsljuset gör det nödvändigt att vara försiktig med fönster och glastak. Men även elektrisk belysning innehåller UV-strålning som är skadlig för utställningsföremålen. Moderna, varmvita LED-ljuskällor är lyckligtvis ännu skonsammare än lågvoltshalogenlampor med UV-filter. Då en konservator byter ut temperaturstrålare, som t.ex. halogenlampor, mot LED uppstår ytterligare en viktig fördel. Problemet med infraröd strålning elimineras, eftersom de vita LED-ljuskällorna inte avger någon sådan strålning alls.

Belysningsrekommendationer för museer och gallerier

  1. Ljussättning av utställningar: Det utställningskoncept som kuratorn väljer blir också vägledande för ljuskonceptet som kan vara allt från jämn belysning till kontrastrik ljussättning med accentbelysning och dynamiska ljussekvenser. Kommunicera utställningens tema med ljus!
  2. Skapa flexibilitet: För att möjliggöra framtida anpassningar till skiftande konst- och presentationsformer rekommenderas en flexibel infrastruktur med strömskenor. Utbytbar optik för olika spridningsvinklar, reglerbara ljuskällor och en flexibel ljusstyrning ger museerna förmåga att alltid uppnå optimala ljusförhållanden.
  3. Hänsyn till konservatoriska krav: De konservatoriska kraven på skyddet av målningarna måste avvägas mot betraktarens behov av tillräckligt ljus. För att skydda utställningsföremålen ska skadliga ljusspektrum från artificiellt ljus eller dagsljus i möjligaste mån undvikas. Reglerbar, varmvit LED-belysning är i dag den bästa lösningen för känsliga konstverk.
  4. Dra nytta av verkningsgraden: Kostnadseffektiv belysningsteknik sänker driftkostnaderna och frigör därigenom ett ekonomiskt spelrum för investeringar i samlingen och presentationen. Högt ljusutbyte, hög armaturverkningsgrad och lång livslängd håller driftkostnaderna nere.
  5. Arbeta med hög visuell komfort: Väl avbländade armaturer med en genomtänkt placering ger en bra ljussättning. Därmed kan både direkt och indirekt bländning via glasytor minimeras så att betraktaren kan njuta av konsten utan inskränkningar.

 
Ljussättning av konst

Thomas Schielke

Thomas Schielke har studerat arkitektur vid tekniska universitetet i Darmstadt, Tyskland. Han arbetar sedan mer än 10 år som redaktör för pedagogisk kommunikation hos armaturtillverkaren ERCO och är medförfattare till studieboken ”Lichtpositionen zwischen Kultur und Technik” (Ljuspositioner mellan kultur och teknik).

ERCO nyhetsbrev – inspirerande projekt, produktnyheter, de senaste ljustekniska rönen

Prenumerera på nyhetsbrevet
Dina uppgifter behandlas strikt konfidentiellt. Du hittar närmare information på Dataskyddsförklaring