Tänk ljuskvalitet i stället för lux

Tekniskt inriktade planerare använder kvantitativ ljusplanering med tillhörande standarder för utformningen av foajéns belysning. De låter sig styras av värden för belysningsstyrka, jämnhet och bländningsbedömning och utvecklar ett koncept som helt utelämnar de estetiska aspekterna. Eftersom numeriska värden för säkerhet, orientering och arbetsuppgifter varit utslagsgivande för utvecklingen av standarderna tas nästan ingen hänsyn alls till de estetiska aspekterna. Projektledarna är ofta noga med att hålla gränsvärdena i planeringsprocessen, även om det inte finns någon tidigare erfarenhet som visar att mindre avvikelser skulle leda till några större svårigheter. I den kvalitativa ljusplaneringen har man i stället en helhetssyn på varseblivningen. Denna planeringsstrategi tar hänsyn till visuella lösningar och psykologiska behov för att uppnå en högre grad av välbefinnande.

Richard Kelly (1910–1977) var en av pionjärerna inom den perceptionsorienterande ljusplaneringen. Han ersatte frågan om ljuskvalitet med de tre kategorierna ambient luminescence (allmänljus), focal glow (accentljus) och play of brilliants (dekorativt ljus). Allmänljus står för den enkla grundbelysningen. Denna belysningstyp, som uppnås med t.ex. downlights eller en jämn wallwashing, underlättar orienteringen och skapar en känsla av trygghet. Detta är en viktig funktion i foajéer. Här handlar det om att skapa trygghet för besökare som befinner sig på okänd mark. Accentljus ger uttryck åt accenten, det ljus som framhäver objekt, ytor eller zoner i rummet och som skapar varseblivningshierarkier. Det är ett mycket viktigt redskap för att styra betraktarens uppmärksamhet vid ljussättning av bilder och skulpturer. I receptionsutrymmen har detta ljus stor betydelse då accentueringen kan användas för att framhäva vissa delar, som t.ex. receptionsdiskar, trappuppgångar och andra kommunikationsytor eller representativa konstverk, även i stora lokaler. Dekorativt ljus är ett smyckande ljus, ett ljus som förbluffar och är ett estetiskt självändamål. I denna kategori ingår ljuseffekter med färgat ljus samt dekorativa armaturer och ljuskonstinstallationer som skapar spänning i foajéer. Belysningskoncept som kombinerar alla tre komponenter – grundbelysning, riktat ljus och dekorativt ljus – i ett lämpligt förhållande upplevs som lyckat.

Kellys kategorier är enastående användbara när det handlar om att förklara en komplicerad ljuslösning för en byggherre på ett begripligt sätt eller för att utveckla koncept för foajéer. Planerarna kan givetvis även välja att avstå från någon av kategorierna i syfte att uppnå en speciell ljuseffekt. Man kan t.ex. undvika grundbelysning för att skapa en extra dramatisk ljussättning med accentuering. Kelly utvecklade ett mästerverk inom kvalitativ ljusplanering för den representativa foajén i Seagram Building i New York som ritades av arkitekterna Mies van der Rohe och Philip Johnson och färdigställdes 1958. Släpljuset på hissarnas kuber skapar inte bara orientering, utan förmedlar även ett påkostat, första intryck genom sitt eleganta spel med ljus och skuggor på väggarna. Den vertikala belysningen låter den inglasade foajén framstå som ljus och transparent för de människor som passerar förbi. Det ljust upplysta markplanet gör även att skyskrapan känns behagligt lätt. Downlights längs fasaden skapar en ljusmatta mellan inne- och utemiljön och understryker den representativa receptionen. Principerna bakom den vertikala belysningen och ljusmattan baseras på varseblivningspsykologiska behov och är därför relevanta även i dag.

William Lam (1924-2012), en av pionjärerna inom den perceptionsorienterande ljusplaneringen, ansåg att behovet av orientering är primärt bland de grundläggande varseblivningspsykologiska kraven. Här avses främst den rumsliga orienteringen i fråga om gångstråk och mål. I en foajé handlar det t.ex. om receptionen där besökarna anmäler sig samt ingångar till rum och väntzoner. Med varierande belysningsstyrkor går det även att skapa en hierarki bland zonernas relevans så att besökarna lättare kan läsa av omgivningen. En kontrast på 1:2 mellan belysningsstyrkorna kan nästan inte uppfattas av ögat och räcker därför inte till. Därför rekommenderas en kontrast på minst 1:5 i relation till omgivningen. I stora lokaler är det även fördelaktigt att gradera på djupet så att bakgrunden skiljs ut från förgrunden. En större ljusintensitet på bakväggen än på fasaden vid entrén riktar uppmärksamheten mot foajéns bakre del. Även en skillnad mellan den offentliga receptionen och den privata väntzonen bidrar till att göra den rumsliga indelningen mer begriplig för besökaren. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att den privata väntzonen ges varmare färgtemperatur och smalare ljuskägla.

En annan parameter inom den perceptionsorienterande ljusplaneringen är den enhetliga överensstämmelsen mellan rumsmönster och ljusmönster. En stor, vit vägg representerar en tydlig och enhetlig form. I många foajéer sitter det downlights i taket som skapar karaktäristiska, skurna ljuskäglor på väggen som försämrar väggens tydlighet. Luminansutvecklingen skapar ett nytt mönster där väggens övre del är mörk och den undre är ljus och där delarna skiljs åt genom en markant rad av parabler. Här bildar rumsmönster och ljusmönster ingen enhetlighet, eftersom det uppstår en motsättning mellan det enhetliga väggmaterialet och kontrasten mellan ljus och mörker som gör det svårare att läsa av rummet. Med en bred väggbelysning uppstår ett annat intryck. Den jämna fördelningen av ljuset uppifrån och ned samt längs hela väggen skapar en tydlig enhet mellan rum och ljus som gör det enklare att orientera sig i foajén. Entréhallar med bred väggbelysning utstrålar mer lugn, eftersom det inte finns några övergångar mellan ljus och mörker som drar åt sig uppmärksamheten.

Vårt ljushetsintryck bildas av luminansen i synfältet. Då det mänskliga ögat är riktat framåt får de vertikala ytorna i foajén hög relevans, eftersom de tar upp en stor del av synfältet då besökaren går in i byggnaden. En ljus materialfärg och belysning i kombination ger ett ljust rumsintryck som i hög grad bidrar till den sammantagna atmosfären vid entrén. Inför planeringen av en entré är det en bra idé att gå igenom en byggnad som fiktiv besökare och lägga märke till vilka ytor som dominerar synfältet och att ge dessa ytor extra stor uppmärksamhet i ljuskonceptet. I foajéer får väggen mittemot ingången en mycket stor betydelse då den ligger i blickfånget hos den som går in i byggnaden. Ljuseffekten påverkar även utomhusmiljön och kan ge ett mycket representativt och storslaget intryck hos den som närmare sig entrén.

Om det är tänkt att besökaren ska gå fram till en informations- eller en cafédisk bör man även där arbeta med ljusa, vertikala ytor som riktar uppmärksamheten åt det hållet. Om påkostade eller ovanliga väggelement används kan rätt belysning se till att materialet kommer till sin rätt, t.ex. genom att ytor med natursten belyses med släpljus. Den vertikala belysningen är även lämplig för att framhäva tavlor eller pelare som interiörelement. Beroende på storlek, proportion och material kan en smal accentuerad eller oval ljuskägla, en yttäckande wallwashing eller ett markant släpljus användas.

Eftersom det förekommer många olika belysningstillämpningar i foajéer går det endast att uppnå hög effektivitet med avseende på den önskade ljuseffekten samt investerings-, drifts- och underhållskostnaderna då tekniken är optimalt anpassad till situationen. En ljusteknik som ska klara flera uppgifter på samma gång blir en dålig kompromiss som ofta begränsar en eller flera funktioner. En strålkastare med bred ljusfördelning är exempelvis lämplig för effektiv accentuering av en stor tavla. Men om man vill ha en bred väggbelysning på foajéns bakre vägg är detta ljustekniska system inte lämpligt, eftersom det inte kan fördela ljuset jämnt uppifrån och ned på väggen. För högsta effektivitet arbetar ERCO därför sedan flera årtionden med ett mycket differentierat program av ljusverktyg.

Tack vare en enhetlig armatursystematik med olika ljusfördelningar, lumenklasser och ljusfärgsnyanser kan produktfamiljerna användas för en mängd situationer på ett effektivt sätt. När det gäller strålkastare kan planerarna även dra nytta av linssystemets flexibilitet. Utbytbara Spherolit-linser gör det enkelt att ändra ljusfördelningen hos samma armaturhus, t.ex. från spot till flood eller en asymmetrisk wallwash. Detta ger byggherren möjlighet att flexibelt anpassa belysningen till senare ändringar av interiören, t.ex. om konstverk och bord i väntzonen byts mot andra format och storlekar. Det ger belysningsanläggningen längre livslängd.

Jämförelse mellan kvantitativ och kvalitativ ljusplanering av en foajé

En jämförelse mellan en kvantitativ och en kvalitativ ljusplanering av en reception för huvudkontoret på ett medelstort företag visar vilken estetisk, teknisk och energimässig potential den perceptionsorienterande planeringen har. Situationen: I den stora, två våningar höga entréhallen möts besökarna av en receptionsdisk och några ståbord med barpallar. På foajéns ena sida faller dagsljus på en stor glasfasad. Via en bred trappa på motsatt sida når gästerna mötesrummen på andra våningen. Inför en kvantitativ ljusplanering analyseras först de nödvändiga belysningsstyrkorna med utgångspunkt i standarder och funktionella krav. Detta ger en horisontell belysningsstyrka på 100lx med hög jämnhet för allmänna kommunikationsytor. För arbetsplatserna vid receptionsdisken beräknas en belysningsstyrka på minst 300lx vara nödvändig. För en effektiv belysning med hög jämnhet lämpar sig bredstrålande LED-downlights i ett regelbundet raster. De 30 infällda takarmaturerna som krävs ger en effekt på 3,64W/kvm.

Sammanfattning: Passande, välkomnande ljus

Då perspektivet skiftas från en kvantitativ, normbaserad ljusplanering till ett kvalitativt orienterat foajéutkast uppstår ett mervärde som inte bara kommer besökarna till godo. För byggherrarna uppstår dessutom en fördel i form av lägre investerings- och driftskostnader. Vid inträdet i foajén är belysningen av väggarna genom t.ex. wallwashing en viktig strategi för att skapa ett ljust rumsintryck. En ineffektiv generalisering undviks genom att foajén delas in i olika områden för information, kommunikationsytor och väntzoner som utgår från maximikraven på belysningsstyrka och jämnhet. Därmed kan en både effektiv och attraktiv lösning utvecklas. För att åstadkomma hög acceptans bland besökarna bör man skapa en god visuell komfort genom att t.ex. använda smala ljusfördelningar och väl avbländade armaturer. Eftersom foajéer förmedlar det första representativa intrycket av ett företag eller en institution kan belysningen, utöver att vara ett verktyg för att synliggöra funktioner och underlätta orienteringen, även användas för att ljussätta ett varumärkes visuella identitet.

Belysning som rekommenderas för foajéer

- Accentuering av viktiga element som reception, trappuppgång och hissar underlättar orienteringen.
- Den breda väggbelysningen ger upphov till ett ljusare och mer spatiöst rumsintryck.
- Belysningen av väggen mittemot ingången ger rummet djup och har stor betydelse för hur foajén upplevs utifrån.
- Ett speciellt ljuskoncept för väntzoner med accentbelysning kan skapa en privat atmosfär inom en stor foajé med grundbelysning.
- Accentbelysningen av objekt eller zoner ska ha en kontrast mot omgivningen på minst 1:5 för att den ska uppfattas tydligt av ögat.
- Speciellt i foajéer med stor takhöjd bör man lägga vikt vid den visuella komforten och använda smala i stället för breda spridningsvinklar. Avbländningsvinkeln bör dessutom vara så pass stor att armaturerna inte ger upphov till direktbländning.
- Med ljusstyrning och dagsljussensorer kan energianvändningen optimeras och belysningsnivån perfekt anpassas till rådande dag- och nattförhållanden.