Ordlista 4014

Ordlista

A
  • Absorption
    Materials förmåga att varken reflektera eller transmittera ljus. Ett mått på detta är absorptionsgraden som definieras som förhållandet mellan det absorberade och det infallande ljusflödet.


  • Accentbelysning
    Framhävning av objekt eller enskilda delar av rummet genom målinriktad belysning som ligger över allmänbelysningens nivå.


  • Accentljus
    Accentljus drar blicken till sig. Ljuset medverkar aktivt till att förmedla information genom att visuellt framhäva betydelsefulla områden eller placera mindre viktiga områden i bakgrunden.


  • Adapter
    Anordning för mekanisk och elektrisk förbindelse mellan en armatur, i synnerhet strålkastare eller washer, med en strömskena.


  • Additiv färgblandning
    Benämning på blandning av färger genom tillägg av spektralområden. Färgerna i den additiva färgblandningen är komplementärfärgerna till grundfärgerna (rött, grönt och blått) enligt trefärgsteorin. En jämnt fördelad blandning av de tre grundfärgerna ger upphov till vitt ljus.


  • Allmänbelysning
    Enhetlig belysning i ett helt rum utan särskild hänsyn till någon enskild aktivitet.


  • Allmänljus
    Allmänljus sörjer för en allmän belysning av omgivningen. Allmänljuset gör att vi ser arkitekturen samt de objekt och människor som finns där för att vi ska kunna orientera oss, arbeta och kommunicera.


  • Anpassning
    Ögats anpassning till luminansen inom synfältet. Sker delvis genom att pupillen förstoras eller förminskas, men i mycket större omfattning genom en känslighetsförändring hos näthinnans receptorer och växling mellan tapp- och stavseende (se även Öga).


  • Ansluten effekt
    Summan av märkeffekterna hos alla elektriska förbrukare ger anslutningseffekten.


  • Arbetsplatsarmaturer
    Armaturer avsedda för olika arbetsplatser. De är huvudsakligen försedda med energisnåla, kompakta lysrör eller halogenlampor med fritt inställbart armaturhus och god avbländning.


  • Arbetsplatsbelysning
    Allmänt begrepp för belysning av arbetsplatser. Avser speciellt en särskild belysning för arbetsplatser som är anpassad för en bestämd aktivitet och som kompletterar allmänbelysningen.


  • Arbetsplatsbelysning
    Till skillnad från allmänbelysning är detta belysning som är riktad mot en specifik arbetsplats, till exempel med arbetsplatsarmaturer.


  • Arkitekturbelysning
    Benämning på belysningskoncept med dagsljus och konstljus där den tekniska lösningen är en integrerad beståndsdel av arkitekturen.


  • Armatur
    Anordning som innehåller en ljuskälla och som används för belysning. Ljuskällan fixeras via en sockel. Reflektorer används för ljusstyrning. Armaturer kan bland annat installeras stationärt som infälld armatur, utanpåliggande armatur, pendelarmatur eller golvarmatur i arkitekturen. Men de kan även monteras som rörliga armaturer på strömskenor med variabel ljusriktning.


  • Armaturbibehållningsfaktor
    Beräkningsvärde för underhållsschemat för en belysningsanläggning. Värdet tar hänsyn till det minskade ljusflödet i en armatur på grund av nedsmutsning och armaturens konstruktion.


  • Armaturens verkningsgrad
    Driftverkningsgraden för en armatur är förhållandet mellan avgivet ljusflöde och ljusflödet från lampan som alstras i armaturen. Det anges som LOR (Light Output Ratio).


  • Armaturmärkning
    Den ljustekniska märkningen avser kurvan över ljusfördelningen och verkningsgraden samt ljuskällans typ och maximala effekt. Den säkerhetstekniska märkningen avser skyddsklassen och kapslingsklassen.


  • Återtändning
    Förnyad tändning efter släckning eller strömavbrott. Många urladdningslampor kan tändas först efter att de svalnat. Omedelbar återtändning är endast möjlig med speciella högspännings-tänddon.


  • Avbländningsram
    Avbländningselement som skärmar av ljuskällans direkta ljusandel i armaturens ljusriktning. Ljuskäglan begränsas till ljusriktningen och spill-ljuset minskas eller elimineras helt.


  • Avbländningsvinkel
    Vinkeln ovanför vilken ingen riktad reflexion av ljuskällan i reflektorn är synlig. Hos darklight-reflektorer är ljuskällans avbländningsvinkel identisk med armaturens avbländningsvinkel.


  • Avbländningsvinkel
    downlights är detta vinkeln mellan det horisontella planet och en rak linje som löper från armaturkanten till ljuskällans kant. Förutom avbländningsvinkeln även ett mått på en armaturs visuella komfort.


  • Avståndslagen, fotometrisk
    Lag som beskriver belysningsstyrkan som en funktion av avståndet från ljuskällan. Belysningsstyrkan avtar med avståndet i kvadrat.


B
  • Bakkantsdämpteknik
    Metod för styrning av ljusnivåer. Ljuskällornas effektförbrukning styrs genom att växelströmsvågorna klipps av. Vid bakkantsdämpning kopplas strömmen in utan fördröjning efter växelspänningens nollgenomgång och kopplas från före nästa nollgenomgång. Bakkantsdämpning används för styrning av elektroniska driftdon.


  • Belysning av affärslokaler
    Flerkomponentbelysning som baseras på element med horisontell och vertikal allmänbelysning samt accentbelysning och består av urladdningslampor (allmänbelysning) och halogenlampor. (Accentbelysning) kan vara ett grundelement i ett företags corporate identity.


  • Belysning för bildskärmsarbetsplats
    Belysning i administrativa lokaler som är föremål för stränga riktlinjer och bestämmelser. Kännetecknas av strikta krav på belysningsnivå, ljusfördelning och luminansbegränsning, i synnerhet för att förhindra ljusreflexer på bildskärmar, arbetsytor och tangentbord.


  • Belysningens anslutningseffekt
    Den maximala effekten i hela belysningsinstallationen, oavsett den egentliga energianvändningen.


  • Belysningsstyrka
    Enhet lux (lx)
    Belysningsstyrkan definieras som förhållandet mellan ljusflödet som träffar en yta och ytans storlek.


  • Beräkning av verkningsgrad
    Metod för beräkning av den genomsnittliga belysningsstyrkan i rum på basis av armaturverkningsgraden, rumsverkningsgraden och ljusflödet från lampan.


  • Bibehållningsfaktor
    Planeringsfaktor


  • Bikakeraster
    Avbländningselement med bikakeformad struktur som begränsar ljuskäglan och reducerar bländningen.


  • Bländning
    Samlingsbegrepp för försämrad synförmåga eller störning av varseblivningen på grund av hög luminans eller luminanskontrast i den visuella omgivningen. Man skiljer mellan fysiologisk bländning, som innebär en objektivt försämrad synförmåga, och psykologisk bländning, som ger upphov till en subjektiv störning av varseblivningen på grund av ett felaktigt förhållande mellan luminansen och det betraktade områdets informationsinnehåll. Bländningen kan förorsakas av själva ljuskällan (direktbländning) eller genom reflexion av ljuskällan (reflexbländning).


  • Bländskydd
    Solskydd


  • Bländskyddsklaffar
    Benämning på fyrkantigt anordnade avbländningskoner som framför allt används för att minska direktbländningen hos scenstrålkastare.


  • Brytning
    Riktningsändring hos ljuset vid byte mellan medier med olika täthet. Mediets brytkraft anges med brytningsindex.


C
  • Candela, cd
    Enhet för ljusstyrka, en av grundenheterna inom ljustekniken. 1 cd definieras som ljusstyrkan som avges från en monokromatisk ljuskälla med en strålningseffekt på 1/683 W vid 555 nm.


  • Coolbeam
    Kalljusreflektor


D
  • Dagseende
    Fotopiskt seende


  • Dagsljus
    Dagsljus är både det direkta, riktade solljuset med omgivande himmelsljus och det diffusa ljuset från en molnig himmel. Dagsljusets belysningsstyrka ligger långt över den belysningsstyrka som konstljus når.


  • Dagsljuskompletterande belysning
    Kompletterande konstljusbelysning, framför allt i djupa rum som belyses från fönster på ena sidan. Den dagsljuskompletterande belysningen motsvarar det fall i belysningsstyrka som uppstår längre bort från fönstren.


  • Dagsljuskvot
    Förhållandet mellan belysningsstyrkan som dagsljuset ger upphov till på arbetsplanet i ett rum och belysningsstyrkan utomhus. Dagsljuskvoten kan mätas i en dagsljussimulator.


  • Dagsljussimulator
    Teknisk anordning som simulerar sol- och dagsljus. Dagsljus simuleras med en halvklotformig anordning som består av flera armaturer eller genom flerfaldig reflexion av ett ljustak i ett spegelrum. Solljus simuleras med en parabolstrålkastare vars rörelse härmar solens vandring under en dag eller ett år. Dagsljussimulatorer gör det möjligt att skapa modellsimuleringar av ljus- och skuggförhållanden för planerade byggnader, att prova ljusstyrande anordningar och att mäta dagsljuskvoten på en modell.


  • Dagsljussystem
    Tekniska åtgärder på basis av reflexion och refraktion vid fönster och takfönster i syfte att förbättra rummets försörjning med dagsljus och därmed sänka elförbrukningen.


  • Dagsljusvitt, dv
    Ljusfärgsnyans


  • DALI
    Förkortning för Digital Addressable Lighting Interface


  • Dark Sky
    Begrepp inom ljusplaneringen för en belysning som undviker ljusföroreningar utomhus genom att förhindra att natthimlen lyses upp.


  • Dark Sky-teknik
    Speciell reflektorteknik som saknar ljusfördelning ovanför armaturen för att förhindra ljusföroreningar.


  • Darklight-teknik
    Speciell reflektorteknik som inte bländar betraktaren så länge ljuskällan är placerad inom reflektorns avskärmade område. Ljuskällans avbländningsvinkel och reflektorns avbländningsvinkel är identiska. Darklight-tekniken ger bästa möjliga verkningsgrad och maximal visuell komfort.


  • Dekorativt ljus
    Dekorativt ljus används för att försköna. Briljanseffekter från ljuskällan och de belysta materialen (till exempel ljuslågor, kristallkronor eller ljusskulpturer) bidrar till atmosfären i representativa och stämningsfulla miljöer.


  • Diffusor
    Optiskt element som sprider ljusstrålarna för att skapa en mjuk ljuskägla. På armaturen har diffusorn funktionen att minska luminansen och därmed även bländningen.


  • Diffust ljus
    Diffust ljus utgår från stora, lysande ytor. Det skapar en jämn och mjuk belysning med obetydlig modellering och briljans.


  • Digital Addressable Lighting Interface
    Digitalt protokoll för ljusstyrning inom arkitekturen. Systemet möjliggör individuell styrning av armaturer och kan integreras som ett självständigt system inom ett fastighetsstyrningssystem.


  • Dikroitisk reflektor
    Kalljusreflektor


  • Dimmer
    Anordning för steglös reglering av ljusflödet från en ljuskälla via framkantsdämpning med små förluster. Kan användas för glödlampor, lågvoltshalogenlampor och lysrör. Det är tekniskt möjligt att ljusreglera högtrycksurladdningslampor, men inte så vanligt.


  • Direkt belysning
    Direkt avgiven belysning från armaturer på arbetsplanet, till exempel genom downlights.


  • DMX
    Förkortning för Digital Multiplexed. Detta digitala protokoll används framför allt för ljusstyrning av scenbelysning.


  • Dominant våglängd
    Mätstorhet som beskriver en färgblandning som en våglängd. I standardsystem för kolorimetri kan den dominanta våglängden bestämmas genom att en linje från den vita punkten förlängs genom den givna färgpunkten till den rena spektralfärgen. Mitt emot den dominanta våglängden ligger den komplementära våglängden. Den dominanta våglängden används bland annat för färgklassificering av LED.


  • Downlight
    En kompakt armatur med rund eller fyrkantig öppning. Downlights är avsedda att monteras infällt, utanpåliggande eller hängande i tak. Ljuset är huvudsakligen, men inte uteslutande, riktat nedåt mot horisontella ytor.


  • Downlight-dubbelwallwasher
    En armatur som används för jämn belysning av parallella väggar i korridorer och vid golvet.


  • Downlight-wallwashers
    Armatur med en kombination av darklight-reflektor och ellipsoidreflektor som uppnår högsta möjliga visuella komfort och jämn väggbelysning. En förutsättning är att alla wallwashers placeras parallellt med väggen på ett likformigt sätt.


  • Driftdon
    Anordningar som krävs för drift av ljuskällor. De vanligaste typerna är strömbegränsande driftdon samt glimtändare eller tänddon för drift av urladdningslampor liksom transformatorer för drift av lågvoltshalogenlampor.


  • Driftdon
    Förkortning för konventionellt driftdon


  • Driftdon
    Strömbegränsande driftdon för urladdningslampor. Strömbegränsningen sker induktivt via en drossel eller elektroniskt. Induktiva driftdon finns i konventionellt utförande (drossel) eller som lågförlustdriftdon (LDD). De kräver i vissa fall ett extra tänddon eller en glimtändare. Elektroniska driftdon (EDD), eller HF-don, arbetar utan extra tänddon och ger inte upphov till störande brumljud eller stroboskopeffekter.


  • Dubbelfokus-downlight
    Downlight med elliptiskt reflektorsystem och darklight-reflektor som armaturavslutning. Levererar maximalt ljusflöde vid små taköppningar.


  • Dubbelfokuserande wallwasher
    En armatur som används för jämn belysning av väggar. Det optiska systemet samlar ljuset i en andra brännpunkt och avger endast reflekterat ljus. Därmed kan ljuskällan avbländas helt för bättre visuell komfort.


E
  • EDD
    Förkortning för elektroniskt driftdon (HF-don).


  • Ellipsoidstrålkastare
    Kompaktstrålkastare


  • Elliptisk reflektor
    Reflektor


  • Ethernet
    En teknik för lokala nätverk som möjliggör datautbyte mellan alla enheter som är sammankopplade i ett lokalt nätverk LAN).


  • Eulumdat
    Ett europeiskt dataformat för lumen som används för att beskriva armaturers ljusfördelning.


F
  • Facettreflektor
    Reflektor med jämna, fasetterade element som skapar en balanserad ljuskägla av högblanka, konventionella reflektorer.


  • Fading
    Övergång mellan ljusscener. "Intoning" innebär att en ljusmiljö laddas, medan "uttoning" markerar att ljusscenen avslutas.


  • Fadingtid
    Fadingtiden bestämmer hur länge ljusscenerna ska överlappa varandra vid växling.


  • Färgadaptation
    Ögats anpassning till ljusfärgsnyansen
    i en omgivning. Medger en i stor utsträckning
    naturlig färgupplevelse bland olika ljusfärgsnyanser.


  • Färgåtergivning
    Kvaliteten hos färgåtergivningen under en given belysning. Färgavvikelsen i förhållande till en referensljuskälla anges genom färgåtergivningsindexet Ra eller med en färgåtergivningsnivå.


  • Färgblandning
    Inom ljustekniken läggs spektralområden till genom en additiv färgblandning av rött, grönt och blått för att nya blandfärger ska uppnås. Alla tre grundfärgerna tillsammans ger vitt ljus. Den subtraktiva färgblandningen utgår från grundfärgerna cyan, gult och magenta och filtrerar ut spektralkomponenterna.


  • Färgfilter
    Filter


  • Färgkompensation
    Metod inom ljustekniken som används för att korrigera ljusfärgsnyanser hos flera armaturer med RGB-färgblandning i syfte att skapa ett enhetligt färgintryck för belysningstillämpningar.


  • Färgmättnad
    Storhet för en färgs intensitet mellan den rena färgen och vitpunkten i standardsystemet för kolorimetri. En färgs tre grundläggande egenskaper vid sidan av färgnyans och ljusintensitet. Färgmättnaden anges som regel i procent.


  • Färgtemperatur
    Benämning på ljusfärgsnyansen i en ljuskälla. Hos temperaturstrålare motsvarar den lampglödtrådens ungefärliga temperatur i grad Kelvin (K). För urladdningslampor anges den närmast liggande färgtemperaturen. Detta är den temperatur vid vilken en temperaturstrålare avger ljus med en jämförbar färg.


  • Filter
    Optiskt verksamma komponenter med selektiv transmission. Endast en del av den träffande strålningen transmitteras. Filtret skapar därigenom färgat ljus eller filtrerar bort osynlig strålning (ultraviolett, infrarött). Filtereffekter kan uppnås genom absorption (absorptionsfilter) eller reflexion (reflexionsfilter). Interferensfilter är reflexionsfilter försedda med specialbeläggningar. De kallas även för kantfilter.


  • Flerfunktionsbelysning (variabel belysning)
    Typiskt belysningskrav på hotell och kongresshallar för seminarier, konferenser, mottagningar och underhållning. Flerfunktionsbelysningen består av flera belysningskomponenter som styrs separat och i grupp, ofta i samband med programmerbara ljusstyrningar.


  • Flood
    Vanlig benämning på bredstrålande reflektorer eller reflektorlampor.


  • Fluorescens
    Fluorescens innebär att ämnen aktiveras genom strålning och fås att lysa. Det avgivna ljusets våglängd är alltid större än den aktiverande strålningens våglängd. Tekniska användningsområden för fluorescens är framför allt lysämnen som omvandlar ultraviolett strålning till synligt ljus.


  • Fotometer
    Instrument för mätning av ljustekniska storheter (fotometri). Primärt mäts belysningsstyrkan. Andra värden härleds av belysningsstyrkan. Fotometrar är anpassade till ögats spektrala ljuskänslighet. För bestämning av armaturers ljusfördelning krävs speciell mätutrustning (goniofotometer).


  • Fotometrisk lag om ljusets avtagande med avståndet
    Avståndslag, fotometrisk


  • Fotometrisk lag om ljusets avtagande med avståndet
    Avståndslag


  • Fotopiskt seende
    Även: Dagseende. Seende vid anpassning till luminanser över 3 cd/m2. Det fotopiska seendet sker med tapparna och är följaktligen koncentrerat till området vid fovea. Synskärpan är hög och färger kan uppfattas.


  • Fotopiskt seende
    Fotopiskt seende


  • Fovea
    Öga


  • Framkantsdämpteknik
    Metod för styrning av ljusnivåer. Ljuskällornas effektförbrukning styrs genom att växelströmsvågorna klipps av. Vid framkantsdämpning kopplas strömmen in med en fördröjning efter växelspänningens nollgenomgång och hålls inkopplad fram till nästa nollgenomgång. Dimmers med framkantsdämpning är vanligen inte lämpliga för lysrör eller kompaktlysrör. Framkantsdämpning används för styrning av konventionella driftdon.


  • Fresnel-lins
    Stegad lins vars effekt uppnås genom plant på varandra placerade linssegment. Fresnel-linser används framför allt på scenstrålkastare och strålkastare med justerbar spridningsvinkel.


G
  • Gateway
    En nätverksnod som möjliggör kommunikation mellan olika protokoll i ett nätverk.


  • Givare
    Mätdon som registrerar omgivningsförhållanden. Mätvärdet (eller tillståndet där ett gränsvärde över- eller underskrids) skickar en impuls till systemet, till exempel i syfte att anpassa belysningen.


  • Glans
    Ljuseffekt på blanka ytor eller transparenta material. Glans uppstår då ljuskällan speglas eller då ljuset bryts. Kräver riktat ljus från punktljuskällor.


  • Global Illumination
    Beräkningsmetod inom tredimensionell datorgrafik som simulerar ljusstrålarnas alla spridningsmöjligheter.


  • Globalstrålning
    Summan av solstrålning och omgivande himmelsstrålning.


  • Glödlampa
    Temperaturstrålare där ljuset skapas genom att en glödtråd av voltram värms upp. Glödtråden är placerad i en glaskolv som är fylld med en inert gas (kvävgas eller ädelgas) som förhindrar att glödtråden oxiderar och samtidigt gör så att trådmaterialet förångas långsammare. Glödlampor finns i många olika former. De vanligaste är normallampan med droppformad, klar eller matt glaskolv, reflektorlampan med olika invändiga speglar och PAR-lampan av pressat glas med inbyggd parabolreflektor.


  • Gobo
    Vanlig benämning på en mask eller schablon som används vid strålkastarbelysning för att skapa ljuseffekter. Gobos projiceras med avbildande optik.


  • Golv-washers
    Armaturtyp som placeras separat eller på rad i golv eller väggar. Ger jämn belysning av golvet utan att blända.


H
  • Halogenlampor
    Kompakt glödlampa med halogenfyllning som förhindrar att förångat glödtrådsmaterial avlagras på lampkolven. Halogenlampor har högre ljusutbyte och längre livslängd än normallampor.


  • HDR
    Förkortning för High Dynamic Range


  • HF-don
    Driftdon


  • High dynamic range
    Beteckning för att mycket högt kontrastförhållande i en digital bild. Bilder i ett HDR-format kan lagra en högre luminanskontrast än Low Dynamic Range med 255 nivåer.


  • Högtrycks-natriumlampa
    Högtrycks-urladdningslampa med fyllning av natriumånga. Eftersom den aggressiva natriumångan skulle förstöra glaset vid höga tryck, består den egentliga urladdningsbehållaren av aluminiumoxidkeramik som omges av en extra skyddskolv. Ljusfärgsnyansen ligger inom det varmvita området. Högtrycks-natriumlampor kräver tänddon och driftdon.


  • Hotellbelysning
    Offentlig miljö med särskilt stora krav på ljusplaneringens kvalitet. Omfattar arkitekturorienterad belysning vid entrén, stämningsfull belysning i restauranger, multifunktionell belysning i konferenslokaler, ekonomisk belysning på kommunikationsytor och privat ljusatmosfär i rummen.


  • Hub
    Nav för sammankoppling av nätverksdelar eller hubbar, till exempel via Ethernet.


  • Huvudljus
    Belysningstyp som genom accentbelysning i hög grad avgör varseblivningen av ett objekt eller en situation. För att förhindra hårda kontraster används ett kompletteringsljus.


I
  • IES
    Internationellt dataformat för att beskriva armaturers ljusfördelning.


  • Indirekt belysning
    Indirekt avgiven belysning från armaturer på arbetsplanet via reflexionsytor, till exempel genom uplights.


  • Infällda golvarmaturer
    En i golvet infällt monterad armatur med hög kapslingsklass. Används för såväl vägvisning som dramatisk belysning av objekt och arkitekturdetaljer.


  • Infällda takarmaturer
    Downlight


  • Infraröd strålning
    Osynlig värmestrålning inom våglängdsområdet > 780 nm. Infraröd strålning alstras i alla ljuskällor, men framför allt i temperaturstrålare, där de bildar en övervägande del av den avgivna strålningen.


  • Interferens
    Fysikaliskt fenomen vid överlagring av fasförskjutna vågor som kan leda till en selektiv försvagning av vågområden. Interferens utnyttjas i filter och reflektorer för selektiv transmission eller reflexion.


  • Interferensfilter
    Filter


  • Isoluxdiagram
    Diagram som visar luminansfördelningen där linjer med samma luminans återges på ett referensplan.


  • Isoluxdiagram
    Diagram som visar ljusstyrkans fördelning där linjer med samma belysningsstyrka återges på ett referensplan.


K
  • Kalljusreflektor
    Dikroitisk reflektor som reflekterar övervägande synligt ljus, men däremot transmitterar (glasreflektorer) eller absorberar (metallreflektorer) infraröd strålning. Kalljusreflektorer ger mindre värmebelastning på belysta objekt. Vanliga benämningar är Coolbeam- eller Multimirror-reflektor.


  • Kapslingsklass
    Märkning som indikerar hur säker en armatur är. Kombinationen av två siffror visar i vilken utsträckning armaturen är skyddad mot inträngande vatten och främmande föremål.


  • Keramikbrännare
    Brännare för högtrycksurladdningslampor. Keramikbrännartekniken har bättre färgstabilitet och högre ljusutbyte än kvartstekniken.


  • KNX
    Förkortning för Konnex. Digitalt standardiserat system för fastighetsstyrning av till exempel belysning, värme och ventilation.


  • Kompaktlysrör
    Lysrör med mycket kompakta yttermått tack vare en kombination av flera korta urladdningsrör eller ett vikt urladdningsrör. Kompaktlysrör har en sockel i ena änden.


  • Kompaktstrålkastare
    Strålkastare med optiska system som möjliggör projektioner med gobos och textschabloner med olika armaturer. Beroende på bildscenens belysningsoptik skiljer man mellan kondensorstrålkastare och ellipsoidstrålkastare.


  • Kompletteringsljus
    Belysningstyp som på ett diskret sätt lyser upp ett objekt, en situation eller en skugga utan att betraktaren medvetet uppfattar belysningen. Kompletteringsljuset är ett komplement till huvudljuset.


  • Kondensorstrålkastare
    Kompaktstrålkastare


  • Konstans
    Den visuella varseblivningens förmåga att känna igen oföränderliga egenskaper hos objekt (storlek, form, reflexionsfaktor, färg) trots förändringar i omgivningen (avstånd, läge i rummet, belysning). Konstansfenomenet är en viktig förutsättning för att vi ska kunna skapa oss en ordnad bild av verkligheten från allt växlande ljus som träffar näthinnan.


  • Kontorsbelysning
    Utformas speciellt enligt kraven för arbetsplatser med bildskärm. Se belysning för bildskärmsarbetsplats. Man skiljer mellan allmänbelysning, arbetsplatsorienterad allmänbelysning och individuell arbetsplatsbelysning.


  • Kontrast
    Skillnad i luminans eller färg mellan två objekt eller mellan ett objekt och dess omgivning. Ju lägre kontrast, desto svårare är det att se.


  • Kontraståtergivning
    Kriterium för begränsning av reflexbländning. Kontraståtergivningen beskrivs här som kontraståtergivningsfaktorn (CRF), vilken definieras som förhållandet mellan luminanskontrasten för synuppgiften vid en given belysning till luminanskontrasten vid referensbelysningen.


  • Kryssraster
    Avbländningselement som förbättrar den visuella komforten. Det kryssformade rastret skärmar av reflektorn och ljuskällan.


  • Kurva över ljusstyrkefördelningen
    Kurvan över ljusfördelningen motsvarar ett tvärsnitt genom ljusfördelningsstrukturen som återger en ljuskällas ljusstyrkor för alla rymdvinklar. För rotationssymmetriska ljuskällor kan ljusfördelningen beskrivas med en enda kurva. För axialsymmetriska ljuskällor krävs två eller fler kurvor. Kurvan över ljusfördelningen anges som regel i form av ett polarkoordinatdiagram. För strålkastare återges kurvan med kartesiska koordinater.


  • Kvicksilverlampa
    Högtrycks-urladdningslampa med fyllning av kvicksilverånga. Till skillnad från den ultravioletta strålning som nästan uteslutande avges vid lågtrycksurladdning, ger kvicksilverånga under högt tryck upphov till synligt ljus, som dock innehåller en liten rödandel. Rödandelen kan kompletteras med lysämnen som förbättrar färgåtergivningen.


L
  • Lågtrycksurladdningslampa
    Till denna kategori hör lysrör och kompaktlysrör.


  • Lågvoltshalogenlampa
    Mycket kompakta halogenlampor som drivs med låg spänning (vanligen 6, 12, 24 V). Har ofta även en inbyggd metall- eller kalljusreflektor.


  • Lampa
    Elektrisk ljuskälla, till exempel glödlampa, urladdningslampa eller LED. I en armatur har ljuskällan funktionen att alstra ljus som kan riktas mot föremål via reflektorer.


  • Lampsockel
    En komponent på ljuskällan som säkerställer en elektrisk förbindelse till armaturens sockel.


  • LAN
    Förkortning för Local Area Network. Permanent installerat, lokalt datornätverk som används över korta avstånd.


  • LBS
    Förkortning för Lamp Designation System. Enhetligt system för beteckning av ljuskällor.


  • LDD
    Förkortning för driftdon med låga förluster


  • LED
    Förkortning för Light Emitting Diode. Elektroluminiscent strålkastare som genom rekombination av laddningsbärarpar alstrar ljus i en halvledare. LED skapar ett smalt spektralområde. Vitt ljus uppnås genom RGB-blandning eller luminiscensomvandling.


  • Lins
    Optiskt element för ljusstyrning. Linsens radie och struktur samt linsvälvningens form avgör dess optiska egenskaper. På projektionsstrålkastare ger linssystemen en exakt avbildning av gobos. Plana fresnel-linser kan användas som tillbehör i strålkastare för att sprida ljuset symmetriskt eller asymmetriskt.


  • Lins-wallwasher
    Armatur med asymmetrisk ljusfördelning för jämn väggbelysning. Ljuset sprids med hjälp av en lins.


  • Livslängd
    Ljuskällors livslängd


  • Ljusbeständighet
    Benämning på i vilken utsträckning ett material förändras genom inverkan från ljus (ljusäkthet). Ljusbeständigheten berör i synnerhet förändring av färger, men kan även avse förändringar av själva materialet.


  • Ljusbrytning
    Brytning


  • Ljusfärgsnyans
    Färgen på ljuset som en ljuskälla avger. Ljusfärgsnyansen kan med xy-koordinater anges som en färgpunkt i standardsystemet för kolorimetri och även som färgtemperatur när det gäller vita ljusfärgsnyanser. För vita ljusfärgsnyanser finns även en grov indelning i varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt. Samma ljusfärgsnyanser kan ha olika spektrala fördelningar och därmed varierande färgåtergivning.


  • Ljusflöde
    En annan benämning på ljusflöde. Motsvarar strålningseffekten inom strålningsfysiken.


  • Ljusflöde
    Enhet: Lumen (lm)
    Ljusflödet är det totala ljusflödet som en ljuskälla avger. Den beräknas ur den spektrala strålningseffekten med hänsyn till ögats spektrala ljuskänslighet.


  • Ljusföroreningar
    Begrepp för ljusemission som på grund av belysningsstyrkan, ljusriktningen eller spektrat orsakar störningar i ett givet sammanhang. Utomhus leder ljusföroreningarna till att natthimlen lyses upp. Följderna blir bland annat slöseri med energi och en negativ inverkan på växt- och djurliv. Tekniken som förhindrar ljusföroreningar kallas även för Dark Sky inom ljusplaneringen.


  • Ljuskägla
    En kägla av ljus från en som regel rotationssymmetrisk reflektor. Armaturens optiska system avgör om gradienten vid ljuskäglans kant ska vara hård eller mjuk. På strålkastare kan ljuskäglan riktas på ett flexibelt sätt genom vridning och lutning.


  • Ljuskäglans skärning
    Hyperbelformad skärning av en ljuskägla, till exempel på en vägg genom downlights.


  • Ljuskäglediameter
    Diametern på en ljuskägla. Ljuskäglediametern är ett resultat av spridningsvinkeln och avståndet till armaturen.


  • Ljuskälla
    Ljuskälla


  • Ljuskällans livslängdsfaktor
    Beräkningsvärde för underhållsschemat för en belysningsanläggning. Värdet tar hänsyn till avvikelsen i livslängd hos enskilda ljuskällor i förhållande till medelvärdet för lamplivslängden och tidiga bortfall vid fasta underhållsintervaller.


  • Ljuskällans ljusflödesbibehållningsfaktor
    Beräkningsvärde för underhållsschemat för en belysningsanläggning. Värdet tar hänsyn till det minskade ljusflödet på grund av ljuskällans åldrande.


  • Ljuskällornas livslängd
    En ljuskällas livslängd. Hos glödlampor är livslängden den brinntid där 50% av lamporna har slocknat. För urladdningslampor och LED är livslängden den brinntid där anläggningens ljusflöde minskats till 50% på grund av lampbortfall och minskat ljusflöde.


  • Ljusledare
    Optiskt instrument för ledning av ljus i valfria, även böjda vägar. Ljuset transporteras genom totalreflexion i cylindriska solida eller ihåliga ledare av transparent material (glas- eller plastfiber, glasslangar samt glasstavar).


  • Ljusmiljö
    Ljussituation eller ljusstämning med en bestämd konstellation av ljusintensitets- och färgtillstånd. Via en ljusstyrning kan ljusscener sparas och köras automatiskt eller med en knapptryckning.


  • Ljusöppningsyta
    Planet på en armatur där ljuset strömmar ut. Beroende på ljustekniken kan en armatur ha ett eller flera plan. Ljusöppningens luminans används för att utvärdera armaturers bländning.


  • Ljussekvens
    En sekvens av ljusscener. För dynamisk ljussättning bestäms ljusscenernas ordningsföljd med en ljusstyrning som även styr varaktighet och övergångar.


  • Ljusskydd
    Begränsning av ljusintensitet, ultraviolett strålning och infraröd strålning som framför allt är önskvärd vid utställningsbelysning. Detta sker genom val av lämplig ljuskälla, armaturtyp och filtrering av strålningen.


  • Ljusstyrka
    Enhet: Candela (cd)
    Ljusstyrkan är ljusflödet per rymdvinkel (lm/sr). Den rumsliga fördelningen av en ljuskällas ljusstyrkor bildar ljusfördelningsstrukturen.


  • Ljusstyrning
    Ljusstyrning genom reflektorer eller linser används för att utveckla armaturer med definierade optiska egenskaper som instrument för ljusplaneringen. Ljusstyrningen har avgörande betydelse för den visuella komforten. Med hjälp av ljusstyrning kan bländningen från armaturer minskas till en godtagbar nivå.


  • Ljussystem
    Sammankoppling av enskilda armaturer i ett övervägande linjärt system som vanligen är upphängt i taket.


  • Ljusutbyte
    Enhet: Lumen/watt (lm/W)
    Ljusutbytet definieras som förhållandet mellan avgivet ljusflöde och ljuskällans elektriska effekt.


  • Local Operating Network
    Bussystem för kommunikation mellan anläggningar och apparater för bland annat fastighetsstyrning.


  • Logi
    Anpassning av ögat som gör det möjligt att avbilda föremål skarpt på olika avstånd. Sker genom att ögats lins ändrar form.


  • LON
    Förkortning för Local Operating Network


  • Lumen, lm
    Enhet för ljusflöde


  • Luminans
    Enhet: Candela/m2 (cd/m2)
    Luminansen beskriver ljusintensiteten på en yta som avger ljus i egenskap av ljuskälla eller genom transmission eller reflexion. Luminansen definieras som förhållandet mellan ljusstyrkan och den vinkelrätt till betraktelseriktningen projicerade ytan. Ytor med olika färger och samma luminans är lika ljusa.


  • Luminescens
    Samlingsgbegrepp för allt ljus som inte alstras genom temperaturstrålning (foto-, kemo-, bio-, elektro-, katod-, termo-, triboluminiscens).


  • Luminescenskonversion
    Omsättning av ett befintligt spektrum till ett annat spektrum med lysämnen.
    Denna teknik används för att skapa synligt ljus av ultraviolett strålning i LED och lysrör.


  • Lux, lx
    Enhet för belysningsstyrka


  • LVK
    Ljusfördelningskurva


  • Lysrör
    Rörformad lågtrycks-urladdningslampa som är fylld med kvicksilverånga. Den ultravioletta strålning som alstras vid kvicksilverurladdningen omvandlas till synligt ljus genom lysämnen på urladdningsröret. Det finns olika lysämnen som ger upphov till en rad olika ljusfärgsnyanser och kvaliteter hos färgåtergivningen. Lysröret har som regel uppvärmda elektroder och kan därigenom startas med jämförelsevis låga spänningar. Lysrör behöver glimtändare och driftdon eller HF-don.


M
  • Märkeffekt
    Den effekt som en elektrisk apparat är konstruerad för.


  • Mesopiskt seende
    Mesopiskt seende


  • Mesopiskt seende
    Övergångstillstånd från skotopiskt dagseende med tappar till skotopiskt nattseende med stavar. Färgseendet och synskärpan ligger på motsvarande mellanvärden. Det mesopiska seendet omfattar luminansområdet 3 cd/m2 till 0,01 cd/m2.


  • Metallhalogenlampa
    Högtrycksurladdningslampa fylld med metallhalogenid. Tillgången till en mängd olika utgångsämnen gör det möjligt att skapa blandningar av metallångor som vid urladdning ger upphov till högt ljusutbyte och god färgåtergivning.


  • Modellering
    Accentuering av rumsliga former och ytstrukturer genom riktat ljus från punktformiga ljuskällor. Beskrivs oftast med begreppet skuggning.


  • Motljus
    Belysningstyp där ljuset träffar objektet bakifrån så att skuggan faller framåt. På objektets ovansida kan det därigenom uppstå en konturlinje av ljus. Inom scenbelysningen används motljus för att skapa dramatiska ljuseffekter.


  • Multimirror
    Kalljusreflektor


  • Museibelysning
    Specialfall inom utställningsbelysningen med speciella krav på belysningens arkitektur, ljusfördelningen på utställningsföremålen och på ljusskyddet.


N
  • Narrow spot
    Vanlig benämning på mycket smalstrålande reflektorer eller reflektorlampor.


  • Nätspänning
    Elektrisk spänning som ställs till förfogande i strömnätet. På de flesta håll i världen är nätspänningen 230 volt vid 50Hz. Vid andra nätspänningar krävs att de elektriska apparaterna anpassas.


  • Neutralvitt, nv
    Ljusfärgsnyans


  • Nödbelysning
    Benämning på belysning av räddningsvägar med nödljusarmaturer och markering av räddningsvägar genom armaturer med räddningsskyltar.


  • Normallampa
    Glödlampa


  • Normerat valenssystem
    System för registrering av färger hos ljus och kroppar som numeriska data. Standardsystemet för kolorimetri är ett tvådimensionellt diagram där färgpunkterna för alla färger och färgblandningar föreligger som mättnadssteg från den rena färgen till vitt. Genom sina xy-koordinater kan de även beskrivas numeriskt. Färgblandningar ligger på en rak linje mellan blandfärgerna. Ljusfärgsnyansen från temperaturstrålare ligger på en definierad kurva, den så kallade planckska kurvan.


O
  • Öga
    Ögat är ett optiskt system där hornhinnan och den elastiska linsen skapar en avbildning på näthinnan. Regnbågshinnan styr den infallande ljusmängden genom att anpassa pupillöppningen. I näthinnan omvandlas ljusretningar till nervimpulser via receptorer. Ögat har två receptorsystem, stav- och tappsystemet. Stavarna är relativt jämnt fördelade över näthinnan. De är mycket ljuskänsliga och möjliggör vidvinkelseende vid låg belysningsstyrka (skotopiskt seende). Synskärpan är däremot låg och färgerna uppfattas inte. Tapparna är å andra sidan koncentrerade till en fördjupning (fovea) i näthinnan som är placerad i synaxeln. Tapparna möjliggör skärpa och färgseende i en begränsad synvinkel, men kräver hög belysningsstyrka (fotopiskt seende).


  • Optisk cut-off
    Optisk cut-off motsvarar avbländningsvinkeln. Utanför denna vinkel sker ingen bländning. Denna vinkel skapas inte genom reflektorns avskärmning (som på darklight-reflektorer), utan enbart genom linsens ljusstyrning.


  • Orienteringsarmaturer
    Har ofta en form som överensstämmer med normerade armaturer med räddningsskyltar försedda med bakgrundsbelyst text.


P
  • PAR-ljuskälla
    Glödlampa


  • Parabolreflektor
    Reflektor


  • Perceptionspsykologi
    Vetenskapsgren som behandlar olika aspekter av varseblivning, framför allt neuronal mottagning och bearbetning av sinnesintryck.


  • Photon Mapping
    Algoritm inom ljussimulering som huvudsakligen används som en utvidgning av metoder som baseras på raytracing.


  • Piktogramarmaturer
    Har ofta en form som överensstämmer med normerade armaturer med räddningsskyltar. Piktogrammen är bakgrundsbelysta.


  • Plancksk strålkastare
    Svart strålkastare. Idealisk temperaturstrålare med strålningsegenskaper som definieras genom Plancks lag.


  • Planeringsfaktor
    Inverterat värde för underhållsfaktorn. Tar vid planeringen av en ny anläggning hänsyn till en försämrad effekt på grund av åldring och bortfall av ljuskällor samt smuts på anläggningen. Belysningsstyrkans nyvärde överstiger underhålls- resp. planeringsvärdet med ett värde som motsvarar planeringsfaktorn.


  • Projektion
    Optisk avbildning av en tvådimensionell mask eller gobo på en yta. Armaturer för projektion behöver en avbildande optik. Med ett linssystem går det att ställa in avbildningens skärpa.


  • Punktbelysningsstyrka
    Till skillnad från den genomsnittliga belysningsstyrkan är punktbelysningsstyrkan ett mått på belysningsstyrkan vid en bestämd punkt i rummet.


  • Punktljuskälla
    Benämning på kompakta och i det närmaste punktformiga ljuskällor. Med punktljuskällor kan ljuset styras (framför allt fokuseras) på ett optimalt sätt. Linjära eller yttäckande ljuskällor alstrar däremot ett allt mer diffust ljus ju större spridningen är.


R
  • RA-index
    Mått på förmågan att återge färger i en given belysning jämfört med en referensljuskälla. Bästa möjliga färgåtergivningsindex Ra är 100.


  • Radiositet
    Beräkningsmetod för ljussimulering. I radiositetsmetoden utgår ljusstrålarna från ljuskällan och reflekteras när de stöter på en yta.


  • Rasterarmatur
    Vanlig benämning på fyrkantiga och avlånga armaturer (listarmaturer) utrustade med lysrör och ofta försedda med spegel-, prisma- eller bländskyddsraster.


  • Raytracing
    Beräkningsmetod för ljussimulering. Raytracing-metoden baseras på strålar som utgår från ögonpunkten i förhållande till modellen och ljuskällorna.


  • Reflektor
    Ljusstyrande system på basis av reflekterande ytor. En reflektors ljusfördelning beror på dess reflexionsfaktor och andelen spilljus. Hos spegelreflektorer beror den dessutom på tvärsnittets kurvform (reflektorns kontur). I parabolreflektorer riktas ljuset parallellt från en i brännpunkten placerad ljuskälla. Klotreflektorer återkastar ljuset till brännpunkten medan elliptiska reflektorer samlar det i en andra brännpunkt.


  • Reflektorlampa
    Ljuskälla med integrerad reflektor. Reflektorlampor kan fås med olika spridningsvinklar. Kalljusreflektorn är en specialtyp.


  • Reflexion
    Ytors förmåga att återkasta ljus. Reflexionen beskrivs med reflexionsfaktorn som utgör förhållandet mellan det reflekterade ljusflödet och det infallande ljusflödet. Reflexion kan vara riktad eller diffus.


  • Refraktion
    Brytning


  • Relä
    En strömdriven brytare. Reläet aktiveras för det mesta via en separat strömkrets och kan sluta eller öppna en eller flera strömkretsar.


  • Restaurangbelysning
    Kännetecken: Liten allmänbelysning, fokalt ljus på bord, accentuering av lokalens olika delar och dekorationer. Ljusstyrning används för att stämma av rumsbelysningen till olika krav dag- och kvällstid.


  • RGB
    Förkortning för röd-grönt-blått. Inom ljustekniken baseras RGB-färgblandningen på den additiva färgsyntesen för att alstra ljus i olika färger.


  • Riktat ljus
    Riktat ljus utgår från punktljuskällor. Den har en preferensriktning och skapar därmed modellering och briljanseffekter. Även fristrålande punktljuskällor alstrar riktat ljus. De växlande preferensriktningarna i rummet samlas oftast till en enhetligt riktad ljuskägla med hjälp av ljusstyrning.


  • Riktstrålkastare
    Vanligen en infälld armatur vars spridningsriktning fritt kan väljas inom ett bestämt vinkelområde (sväng- och vridbart område). Lämpliga armaturer för försäljnings- och utställningslokaler.


  • Rummets tillsynsfaktor
    Beräkningsvärde för underhållsschemat för en belysningsanläggning. Värdet tar hänsyn till det minskade ljusflödet på grund av nedsmutsningen av de rumsbegränsande ytorna.


  • Rumsverkningsgrad
    Rumsverkningsgraden beskriver det inflytande som rumsgeometrin och de rumsbegränsande ytornas reflexionsfaktorer har på ljusflödet som faller på ett bestämt arbetsplan.


S
  • Scallop
    Ljuskäglans skärning


  • Scenografi
    Begrepp inom ljussättning av rum. Inom belysningstekniken innebär scenografi en förvandling av rummet genom ljus och en tidsfaktor.


  • Skotopisk syn
    Skotopiskt seende


  • Skotopisk syn
    Skotopiskt seende


  • Skotopiskt seende
    Även: Nattseende. Seende vid anpassning till luminanser under 0,01 cd/m2. Det skotopiska seendet sker med stavarna och omfattar därför framför allt näthinnans periferi. Synskärpan är låg och inga färger uppfattas. Däremot är känsligheten för rörelser hos de varseblivna föremålen hög.


  • Skulpturlins
    Lins med parallell struktur som sprider en ljuskägla i ena axeln och lämnar den i det närmaste oförändrad i den andra axeln. Inom museibelysningen används skulpturlinser för att belysa avlånga skulpturer på ett jämnt sätt med ovala ljuskäglor.


  • Skyddsklass
    På armaturer en märkning av den åtgärd som förhindrar att beröringsbara metalldelar blir spänningsförande vid ett fel.


  • Skyltfönsterbelysning
    Formellt nära besläktad med belysning av affärslokaler. Omfattar huvudsakligen accentbelysning och ofta scenliknande ljussättning med färgat ljus, ljusprojiceringar och dynamisk ljusstyrning.


  • Släpljus
    Belysningstyp med ljus som träffar en yta med mycket liten vinkel i syfte att framhäva ytstrukturer.


  • Sockel
    Hållare i armaturen som ljuskällan skruvas fast i och som utgör den elektriska förbindelsen till spänningsnätet. Typiska socklar är skruvsockel, bajonettsockel och stiftsockel. Sockeltypen dokumenteras i System för beteckning av ljuskällor.


  • Solcellsteknik
    Arkitektur som är inriktad på att utnyttja solenergi och dagsljus som energi- och ljuskälla.


  • Solljus
    Dagsljus


  • Solsimulator
    Dagsljussimulator


  • Solskydd
    Tekniska åtgärder på basis av absorption, reflexion och refraktion för kontroll av det direkta solljuset. Målsättningen är högre visuell komfort (bländskydd) och lägre värmebelastning i rummet.


  • Spänning
    Fysikalisk storhet som sätter laddningsbärare i elektriska ledare i rörelse med följden att en elektrisk ström flyter.


  • Spektrum
    En ljuskällas fördelning av strålningsstyrkan inom ett visst våglängdsområde. Den spektrala fördelningen ger både ljusfärgsnyans och färgåtergivning. Det går att skilja ut olika grundtyper av spektra beroende på hur ljuset alstras: kontinuerligt spektrum (dagsljus och temperaturstrålare), linjespektrum (lågtrycksurladdning) samt bandspektrum (högtrycksurladdning).


  • Spherolit-reflektor
    Ljusstyrningssystem som baseras på reflekterande klotsegment. Ljusfördelningen bestäms av reflexionsfaktorn, reflektorns kontur samt antalet klotsegment och segmentradier.


  • Spill-ljus
    Oönskad ljusstrålning som faller utanför den egentliga ljuskäglan. Spill-ljuset kan förorsaka bländning eller exempelvis vara en källa till ljusföroreningar.


  • Spot
    Vanlig benämning på smalstrålande reflektorer eller reflektorlampor.


  • Spridningsvinkel
    Spridningsvinkel


  • Spridningsvinkel
    Vinkeln mellan punkterna i en kurva över ljusfördelningen där ljusstyrkan faller till 50% av det värde som uppmätts i ljusriktningen. Spridningsvinkeln ligger till grund för bestämning av ljuskäglans diameter.


  • Strålkastare
    Armatur där ljusfördelningen har en utpräglad preferensriktning som kan riktas mot valfria ställen i rummet genom att vridas och svängas. Används vanligen på strömskenor.


  • Strålningseffekt
    Strålningseffekten per kvadratmeter. Det maximala värdet för dagsljus är ungefär 1 kW/m2.


  • Strålningseffekt
    En omvandlingsprodukt av elektrisk effekt hos elektriska ljuskällor. Fysikalisk enhet: Watt. Inom våglängdsområdet 380 nm till 780 nm är den sammanlagda strålningseffekten (W) lika med ljusflödet (lm).


  • Stroboskopeffekt
    Flimmereffekter och skenbara hastighetsändringar hos rörliga föremål som skapas av ljus som fås att pulsera genom nätfrekvensen. Det går även att uppnå skenbara stillestånd och ändringar av rörelseriktningen. Stroboskopeffekter uppkommer vid belysning med urladdningslampor. Effekterna kan avhjälpas med fasförskjuten drift (duokoppling, anslutning till trefasnäten) eller genom högfrekventa elektroniska driftdon.


  • Strömskena
    En anordning som är grundläggande för variabla och till specifika krav anpassade belysningslösningar. Strömskenan kan när som helst utrustas med armaturer för olika ändamål. Används främst tillsammans med strålkastare och washers, i synnerhet vid presentationer och utställningar.


  • Synförmåga
    Uttryck för ögats varseblivningsförmåga respektive de visuella egenskaperna hos de föremål som ögat uppfattar. Synuppgiftens svårighetsgrad ökar i takt med att färg- eller luminanskontrasten samt detaljstorleken minskar.


  • Synskärpa
    Ögats förmåga att urskilja detaljer. Måttet på synskärpa är visus, som definieras som det inverterade värdet för den minsta urskiljbara detaljen i bågminuter i en överenskommen synuppgift.


  • Synvinkel
    Den vinkel ur vilken ett objekt betraktas. Beskriver storleken hos objektets avbildning på näthinnan.


  • System för beteckning av ljuskällor
    Enhetligt system för benämning av elektriska ljuskällor. En ljuskällas förkortning anger bland annat ljusalstringssätt, kolvmaterial eller gasfyllning, effekt och sockel.


T
  • Tak-washers
    Armaturtyp som placeras separat eller på rad över ögonhöjd i eller på väggar. Belyser taket jämnt utan att blända, vanligen med halogenlampor, lysrör eller högtrycksurladdningslampor.


  • Tänddon
    Tänddon för lysrör.


  • Tänddon
    Driftdon som möjliggör tändning av urladdningslampor genom att generera spänningstoppar.


  • Tapp
    Öga


  • Temperaturstrålare
    Strålningskälla som avger ljus genom uppvärmning av ett material, i glödlampor vanligen en glödtråd av volfram.


  • Termoluminiscens
    Luminiscens


  • Transadapter
    Anordning för mekanisk och elektrisk sammankoppling av en armatur, framför allt en strålkastare eller washer, med en strömskena i kombination med en integrerad elektronisk transformator eller ett elektroniskt driftdon.


  • Transformator
    Driftdon för lågvoltshalogenlampor. Man skiljer mellan konventionella och elektroniska transformatorer.


  • Transmission
    Materials förmåga att transmittera ljus. Transmissionen beskrivs med transmissionsfaktorn som utgör förhållandet mellan det transmitterade ljusflödet och det infallande ljusflödet. Transmission kan vara riktad eller diffus.


  • TWD-dagsljuselement
    TWD står för transparent isolering. TWD-dagsljuselement är plastelement placerade mellan klarglasskivor med god ljusöverföring och lågt värmegenomsläpp. Dessa element är lämpliga för att belysa inomhusmiljöer med dagsljus.


U
  • UGR
    Unified Glare Rating; utvärderingsmetod för bländning av typen obehagsbländning, i synnerhet på arbetsplatser.


  • Underhåll
    Benämning på åtgärder som syftar till att säkerställa en störningsfri drift av en belysningsanläggning. Hit hör byte av ljuskälla, rengöring av armaturer och inriktning av armaturer med strålkastare. Underhållet är en planeringsfaktor som beaktas redan när belysningsanläggningen ritas.


  • Uplight
    Pendelarmatur, väggarmatur, markarmatur eller golvarmatur vars ljus strålar uppåt.


  • Urladdningslampa
    Ljuskälla i vilken ljuset alstras genom elektrisk urladdning i gas eller metallånga. Man skiljer mellan lågtrycks- och högtrycksurladdningslampor. Till lågtrycksurladdningslamporna hör lysrör och kompaktlysrör. I dem alstras ljuset genom att lysämnen aktiveras genom strålning. Till högtrycksurladdningslamporna hör kvicksilverhalogenlampor, metallhalogenlampor och högtrycksnatriumlampor. Det höga drifttrycket möjliggör ett intensivt ljusspektrum.


  • Urladdningslampor
    Till denna kategori hör kvicksilverhalogenlampor, metallhalogenlampor och högtrycksnatriumlampor.


  • Utställningsbelysning
    Belysning som är avstämd till en visuell betoning av utställningsföremål. Den kan vara yttäckande eller accentuerad. I museer och gallerier spelar ljusskyddet en viktig roll.


  • UV-strålning
    Osynlig strålning som ligger bortom det kortvågiga ljuset (våglängd < 380 nm). Tekniska ljuskällor har endast en liten andel ultraviolett strålning. Ultraviolett strålning kan vara skadlig, framför allt genom att strålningen bleker färger och gör material spröda. UV-filter absorberar denna strålning.


V
W
  • Wallwashers
    Armatur med speciellt reflektorsystem eller reflektor-linssystem för jämn belysning av väggar. Förutsätter att alla wallwashers placeras parallellt med väggen på ett likformigt sätt.


  • Washers
    Armatur med bred ljusfördelning som kan riktas mot valfria ställen i rummet genom att vridas och svängas. Används vanligen på strömskenor.


  • Watt
    Fysikalisk enhet för effekt. Effekten är en produkt av spänningen och strömstyrkan.


  • Wide flood
    Vanlig benämning på mycket bredstrålande reflektorer eller reflektorlampor.


ERCO nyhetsbrev - inspirerande projekt, produktnyheter, de senaste ljustekniska rönen

Prenumerera på nyhetsbrevet
Dina uppgifter behandlas strikt konfidentiellt. Du hittar närmare information på Dataskyddsförklaring
Det elektroniska nyhetsbrevet Lichtbericht informerar dig om nyheter från ERCOs värld per e-post; aktuellt, regelbundet och bekvämt. Vi håller dig uppdaterad om evenemang, utmärkelser, nya rön om ljus, projektrapporter, produktnyheter och reportage från ljus- och arkitekturbranschen. Prenumerationen är kostnadsfri och kan avslutas när som helst.