
Ackommodation är ögats förmåga att fokusera på föremål på olika avstånd. Detta är en anpassning av synorganet som sker genom att ögonlinsens form ändras.
Vid fokusering på en punkt nära ögat (full ackommodation) är linsen starkt krökt. Den klotliknande formen har större brytkraft. Vid fokusering på en punkt långt bort från ögat (ackommodationsvila) är linsen betydligt plattare och brytningen mindre stark. Området där objektet avbildas kallas för fovea centralis. Det är bara det som projiceras i fovean som vi ser skarpt. I fovean är koncentrationen av tapparna som störst och det betyder att vi har störst skärpa under dagseendet.