Teknisk miljö

english (USA/CAN)

中文
日本語

Vi visar dig vårt innehåll på svenska. Produktdata visas för en teknisk omgivning med 220V-240V/50Hz-60Hz. Du kan ändra denna förinställning här.

Sökresultat

Quicklinks

Mer användarvänligt för dig

ERCO vill ge dig bästa tänkbara service. Därför sparar den här webbplatsen cookies. Genom att fortsätta använda webbplatsen samtycker du till att cookies används. Du hittar närmare information i vår dataskyddsförklaring. Om du klickar på ”Samtycker inte” sätts i fortsättningen endast essentiella cookies. En del innehåll på externa sidor kan då inte längre visas.

Adaption (ögat): Anpassning till olika ljusförhållanden

Adaption (ögat): Pupillen styr ljusinfallet.

Adaption är ögats anpassning till olika luminanser. Vid växling mellan ljus och mörker sker adaptationen först genom att pupillen förstoras eller förminskas. Den största delen av adaptionen utförs av två fotoreceptorer på näthinnan. är verksamma i mörker, dvs. vid nattseende (skotopiskt seende) medan tapparna möjliggör dagseende (fotopiskt seende). Vid skymningsseende (mesopiskt seende) är båda receptorsystemen aktiverade.

Vill du veta mer?

Handbok för ljusplanering

Hämta broschyr

Kunskap om ljus – kompakt: Det mänskliga ögat

Ladda ned whitepaper

Översikt över adaption

Vad menas med ögats adaption?

En av ögats mest anmärkningsvärda egenskaper är dess förmåga att ställa in sig till olika belysningsförhållanden. Detta förlopp kallas för adaptation. Vi uppfattar vår omgivning i både månsken och solsken, trots att belysningsstyrkan mellan dem skiljer sig med faktorn 10⁵. Ögats prestationsförmåga sträcker sig över ett ännu större område. Vi kan se i månljus med en belysningsstyrka på 10^–12lx.

Adaption ljus till mörker

När vi går in i mörka rum måste ögat utföra en adaption. Ögat har inte förmåga att bearbeta alla synliga luminanser samtidigt, utan kan bara adaptera till ett begränsat ljusområde. Vid förflyttning från en utomhusmiljö till en inomhusmiljö, t.ex. i samband med en utställning som på grund av konservatoriska skäl måste arbeta med låga belysningsnivåer, bör man ta hänsyn till denna adaptationstid och lägga in ljusslussar i form av rum med fallande ljusnivå. När ögat har ställt in sig till en mörkare omgivning räcker det med en relativt svag belysning för att skapa ett ljust intryck.

Adaption mörker till ljus

Adaptationen till en ljusare omgivning går avsevärt snabbare än mörkeradaptionen. Det är mindre problematiskt att gå från ett mörkt rum och ut i ett intensivt solsken än att förflytta sig från belysta rum till en omgivning med nattmörker. Pupillen utför en mycket liten del av adaptionen jämfört med receptorerna.

Grafiken förklarar ögats adaption vid starkt och svagt ljus.

När ljuset bländar krymper pupillens diameter. Under mörka siktförhållanden vidgar sig pupillen så att så mycket ljus som möjligt kan nå näthinnan.

Varför går ljusadaption snabbare än mörkeradaption?

Vi känner alla igen fenomenet: När vi rör oss från en mörk till en ljus omgivning ”vänjer sig” ögonen mycket snabbare till ljuset än i det omvända fallet. Vid adaptionen från ljus till mörker, dvs. mörkeradaption, ställer ögonen om sig från tapp- till stavseende och pupillerna vidgar sig för att släppa in så mycket ljus som möjligt i ögat. För att vidarebefordra de ljusstimuli som når ögat till hjärnan bildas rodopsin i stavarna. Detta färgämne kallas även för synpurpur. Det kan ta upp till 30 minuter innan ögat har anpassat sig till en mörkare omgivning.
Då avlastas tapparna, vilket leder till att synskärpan och färgseendet avtar i takt med att omgivningen blir mörkare.

Intressant:

Mycket hög ljusintensitet kan leda till att våra receptorer överstimuleras. Då blir vi bländade och måste ofta vända bort blicken.

Grafiken visar tidsförloppet vid ögats mörkeradaption.

Tidsförlopp vid ögats anpassning till mörka ljusförhållanden.

Bra att veta:

Ljusadaptionen, dvs. ögats anpassning till väl belysta omgivningar, sker på några sekunder. Mörkeradaptionen är däremot en långsam process. Det kan ta upp till 30 minuter innan ögonen har anpassat sig till mörka ljusförhållanden.

Vad är kromatisk adaption?

Kromatisk adaption är ögats vitbalans. I centrum för adaptionsprocessen står förändringen av ljusfärgen. Receptorerna i vårt öga kan korrigera spektrala förskjutningar i ljuset – t.ex. när vi kommer utifrån och går in i ett rum med elektriskt ljus. Under denna process blir färgintrycket av ett föremål, t.ex. ett vitt pappersark, oförändrat.