Receptorerna i ögat är sinnesceller som reagerar på ljusstimuli och vidarebefordrar signalerna till hjärnan via nerver. Vi människor har tre olika typer av ljuskänsliga receptorer för visuell och icke visuell varseblivning.
Det mänskliga ögat har tre olika typer av ljuskänsliga receptorer: Stavar, tappar och ganglieceller.
Stavar och tappar möjliggör synuppfattningen, dvs. vårt seende. De ljuskänsliga stavarna ger oss förmåga att uppfatta varierande ljusintensiteter nattetid.
Nattseendet har följande speciella egenskaper:
Stavar och tappar möjliggör synuppfattningen, dvs. vårt seende. De ljuskänsliga stavarna ger oss förmåga att uppfatta varierande ljusintensiteter nattetid.
Nattseendet har följande speciella egenskaper:
- färgerna försvinner
- synskärpan är låg
- vi har lättare att uppfatta ljussvaga föremål i synfältets periferi
nattseende (skotopiskt seende) via skymningsseende (mesopiskt seende) till dagseende (fotopiskt seende) med färgseende.
Detta kännetecknar tappsystemet:
- låg ljuskänslighet
- tapparna är främst koncentrerade till det centrala området runt fovean
- färgseende och hög synskärpa vid betraktelse av objekt som är stilla och vars avbildning hamnar i fovean
De fotokänsliga gangliecellerna är en speciell typ av fotoreceptorer. De utforskades mer ingående först på 1990-talet. Till skillnad från de två andra receptorerna används de inte för seendet, utan styr bland annat dygnsrytmen på basis av information om ljusnivån. De fungerar därmed som människans inre klocka som håller reda på dag och natt.
