LED

Förkortning för Light Emitting Diode. Elektroluminiscent strålkastare som genom rekombination av laddningsbärarpar alstrar ljus i en halvledare. LED skapar ett smalt spektralområde. Vitt ljus uppnås genom RGB-blandning eller luminiscensomvandling.

I elektroluminiscenta strålkastare alstras synlig strålning av elektrisk energi. Det som kännetecknar lysdioder (LED) är det smalbandiga spektrat. Fördelarna med LED är kompakt format, hög färgmättnad, mycket lång livslängd och låg energianvändning.

Lysdioder (LED) har mycket lång livslängd, hög stöttålighet och låg energianvändning. Ljusfärgsnyansen är konstant vid ljusreglering. Vid nätanslutning krävs driftdon som ger rätt driftström. Den punktformiga strålningskällan medger mycket exakt ljusstyrning. Diodens plastinkapsling fungerar som både skydd och lins. Lysdiodens strålningseffekt sjunker med stigande temperatur. Därför är en god värmeavledning viktig för driften. Dessutom bör direkt solljus och montering i närheten av andra värmekällor undvikas. LED har en genomsnittlig livslängd på hela 50 000 timmar. Fördröjningsfri start och omedelbar reaktion på styrning gör att LED kan användas för snabba och dynamiska ljusscener. Utvecklingen av LED går för närvarande mot mer kompakta konstruktioner, högre ljusflöde och bättre ljusutbyte samt billigare tillverkning. Ett annat mål är en reducering av de tillverkningsbetingade färgtoleranserna. Tillverkarna klassificerar LED på basis av ljusflödet och den dominanta våglängden. Produkterna får en "BIN"-kod och en selektionsgrad. Denna sortering av LED kallas för Binning.

LED är halvledardioder och hör till kategorin elektroluminiscenta strålkastare. Strålningen alstras genom rekombination av laddningsbärarpar i en halvledare med tillhörande bandavstånd. LED alstrar en smalbandig strålning. Färgtemperaturen är konstant vid avtagande ljusstyrka. LED för belysning genererar ingen UV- eller IR-strålning.

LED alstrar ett smalbandigt spektralområde. Den dominanta våglängden bestämmer lysdiodens färgpunkt. LED har högre färgmättnad än färgade lysrör. Halvledarmaterialets sammansättning bestämmer det avgivna ljusspektrat. Ljusflödena från färgade lysdioder är inte enhetliga trots samma anslutningseffekt.

Vita LED
Det finns inga halvledarmaterial som alstrar vitt ljus. Därför används i dag två tekniker för att få fram vitt ljus: RGB-blandning eller luminiscensomvandling. Färgåtergivningen hos vita LED når i dagsläget upp till färgåtergivningsindex Ra 90. Tillgängliga ljusfärgsnyanser är varmvita, neutralvita och dagsljusvita LED på 2500K till 8000K.

RGB LED
Tre lysdioder med ljusfärgsnyanserna röd, grön och blå (RGB) som kombineras gör det möjligt att blanda ljusfärgsnyanserna i ett stort färgomfång och därmed även alstra vitt ljus. Genom styrningen jämnas de olika ljusflödena från röda, gröna och blå lysdioder ut.

Luminiscensomvandling
Genom att använda fluorescerande ämnen som ljusskikt kan spektrat omvandlas för att få färgat ljus. Det är enklare att tillverka blå LED med gula fluorescerande ämnen än att använda UV-LED med RGB-fluorescerande ämnen.

LED av T-typ
Den standardmässiga T-formen för LED har ett 3-5mm stort plasthus för den hålmonterade lysdioden. Linsens form avgör ljusöppningen. Detta är en ljuskälla med litet ljusflöde som används som orienterings- och signallampa.

SMD LED
Konstruktionstypen "Surface Mounted Device" (SMD) innebär att komponenten limmas direkt på kretskortet medan kontakterna löds fast.

COB LED
Med tekniken "Chip on Board" (COB) monteras chipet direkt på ett kretskort utan eget hölje. Anslutningen mellan anod och katod sker via tunna trådar. Chipet gjuts in som skydd mot yttre påverkan.

Högeffekts-LED
High Power LED är lysdioder med en effektförbrukning som överstiger 1W. Både SMD LED och COB LED kan vara High Power LED. Det är viktigt att konstruktionen medger ett mycket litet värmemotstånd mellan chip och kretskort. Som regel monteras High Power LED på kretskort med metallkärna som kräver en speciell värmehantering i armaturen.