Färgerna är en viktig del av den visuella varseblivningen. Vi kan inte uppfatta dem utan dagsljus eller konstljus. En kombination av ljuskällor och filter öppnar en lång rad olika uttrycksmöjligheter för att betona eller förändra ljuseffekterna för rum eller objekt med färgat ljus. Med ljusfärgsnyans avses både vitt och färgat ljus. Varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt härleds ur den vita ljusfärgsnyansen. Det färgade ljuset omfattar hela det synliga spektrat.
Färgerna är en viktig del av den visuella varseblivningen. Vi kan inte uppfatta dem utan dagsljus eller konstljus. En kombination av ljuskällor och filter öppnar en lång rad olika uttrycksmöjligheter för att betona eller förändra ljuseffekterna för rum eller objekt med färgat ljus. Med ljusfärgsnyans avses både vitt och färgat ljus. Varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt härleds ur den vita ljusfärgsnyansen. Det färgade ljuset omfattar hela det synliga spektrat.
Ljusfärgsnyans
Ljusfärgsnyansen är den färg som en ljuskälla strålar ut. Den är resultatet av summan av det utstrålade ljusspektrat. Ljusfärgsnyansens typ definieras på basis av färgnyans, mättnadsgrad och ljusintensitet. Färgfilter ger upphov till färgat ljus. Med färgfilter går det att variera färgerna i ett rum utan att förändra det fysiskt. Additiv färgblandning är blandning av flera ljusfärgsnyanser.
Den stora rödandelen i varmvitt ljus gör att rummet upplevs som varmare än med neutralvitt ljus. En större blåandel i det dagsljusvita ljuset skapar en kallare atmosfär i rummet.
Varma ljusfärgsnyanser föredras framför allt vid låga belysningsstyrkor och riktat ljus. Kalla ljusfärger accepteras däremot vid höga belysningsstyrkor och diffus belysning. Vitt ljus beskrivs på basis av färgtemperatur, färgåtergivning, färgpunkt och spektrum. Den vita färgtemperaturen delas in i de tre huvudgrupperna varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt. En god färgåtergivning ger upphov till en liten färgavvikelse vid belysning. Färgpunkten anger färgens placering i CIE-diagrammet.
Jämfört med grundfärgerna gult, blått och rött upplevs färgerna bärnsten och magenta som svagare. Gula och röda ljusfärgsnyanser skapar en varm atmosfär i rummet. Blå ljusfärgsnyanser ger upphov till ett kallare rumsintryck.
Inom arkitekturbelysningen upplevs färgerna inom dagsljusspektrat som naturliga: Magenta (ljussituationen vid solnedgången), bärnsten (ljussituationen vid soluppgången), Nightblue (klar natthimmel) och Skyblue (himmelsljus dagtid). För färgat ljus har uppgifterna om färgpunkt och spektrum betydelse. Färgpunkten anges med koordinater i CIE-diagrammet. En ljusfärgsnyans kan bildas med olika färgspektra.
Sony Center, Berlin
Glaspaviljong Glasfachschule Rheinbach
Hong Kong and Shanghai Bank
ERCO, Lüdenscheid
Vid exponeringsbelysning kan de belysta objekten ges mer lysande färger genom en målinriktad användning av ljusfärgsnyanser. Dagsljusvitt ljus används ofta för att stödja dagsljuset i kontorslokaler.
ERCO P3, Lüdenscheid
Zürich Versicherungen, Buenos Aires
Teattri Ravintola, Helsingfors
Teattri Ravintola, Helsingfors
Färgen på ljuset som en ljuskälla avger. Ljusfärgsnyansen kan med xy-koordinater anges som en färgpunkt i standardsystemet för kolorimetri och även som färgtemperatur när det gäller vita ljusfärgsnyanser. För vita ljusfärgsnyanser finns även en grov indelning i varmvitt, neutralvitt och dagsljusvitt. Samma ljusfärgsnyanser kan ha olika spektrala fördelningar och därmed varierande färgåtergivning.
Ljusfärgsnyansen är färgen på det ljus som ljuskällan alstrar. Ljusfärgsnyansen kan med xy-koordinater anges som en färgpunkt i standardsystemet för kolorimetri och även som färgtemperaturen TF när det gäller vita ljusfärgsnyanser. I standardsystemet för kolorimetri enligt CIE beräknas ljusfärgsnyansen på basis av spektralsammansättningen och återges i ett kontinuerligt, tvådimensionellt diagram. Färgnyansen definieras med utgångspunkt i spektralfärgens färgpunkt och mättnad. När diagrammet skapas uppstår en färgyta som omfattar alla reella färger. Färgytan är innesluten i en kurva på vilken färgpunkterna för de fullständigt mättade spektralfärgerna ligger. Inne i ytan ligger punkten med den minsta mättnaden. Denna punkt kallas för vitpunkt. En färgs alla mättnadsnivåer kan nu hittas på den raka linjen mellan vitpunkten och respektive färgpunkt. Även alla blandningar mellan två färger ligger på en rak linje mellan respektive färgpunkter.
Planck-kurvan innehåller färgpunkterna enligt Plancks strålningslag för alla temperaturer. Eftersom en ljuskällas färgpunkt ofta ligger i närheten av kurvan anges räta linjer för de närmast liggande färgtemperaturerna med utgångspunkt i kurvan enligt Plancks strålningslag. Med deras hjälp går det även att markera ljusfärgsnyanser som inte ligger på kurvan genom den färgtemperatur som ligger närmast. För temperaturstrålare motsvarar den närmaste färgtemperaturen lampglödtrådens ungefärliga temperatur. För urladdningslampor anges den närmast liggande färgtemperaturen.
Färgtemperaturernas huvudgrupper
De vita ljusfärgsnyanserna delas in i tre huvudgrupper: det varmvita området (ww) med de närmast liggande färgtemperaturerna under 4000 K, det neutralvita området (nw) mellan 4000 och 5000 K samt det dagsljusvita området (tw) med de närmast liggande färgtemperaturerna över 5000 K. En och samma ljusfärgsnyans kan ha olika spektrala fördelningar och därmed varierande färgåtergivning.
ERCO nyhetsbrev - inspirerande projekt, produktnyheter, de senaste ljustekniska rönen
