Matthew Penns känsla för ljus

Matthew Penn förenar traditionell måleriteknik med hypermodern ljusteknik för att väcka sina porträtt till liv. Han litar på strålkastarsystem från ERCO som han perfekt anpassar till sina målningar, både när han producerar och ställer ut sin konst. Gerrit Terstiege har talat med den brittiske konstnären om hans kreativa hantering av ljus.

Porträtt av en okänd man i olja: Även de finaste färgnyanserna i huden kan urskiljas. Små rynkor och porer, minsta hårstrå och silverglänsande skäggstubb framträder nästan tredimensionellt ur de mörkare ansiktspartierna. Hela bilden med dess nästan fotografiska precision tycks träda ut ur den kolsvarta bakgrunden. I senrenässansens och barockens konst användes ofta en extrem kontrast mellan mycket ljusa och mycket mörka bildelement (en teknik som kallas chiaroscuro, eller klärobskyr). Målare som Caravaggio, Tizian och Rembrandt var mycket förtjusta i denna teknik.

Man måste helt enkelt förstå att ljuset är en del av konsten

Den 26-årige brittiske konstnären Matthew Penn har tagit upp det klärobskyrmåleriet för att förhöja uttrycket i sina fotorealistiska personporträtt och deras rumsliga effekt. Hans hantverksskicklighet, precision och bildkompositioner är imponerande – inte minst med tanke på att Matthew är självlärd. Redan i tidiga år hade Matthew en sträng läromästare i sin farfar som var restauratör. Matthew invigdes i oljemåleriets hemligheter och tekniker först när han med stor flit utvecklat sin talang för teckning ute i naturen. Egentligen en mycket klassisk pedagogik och för några hundra år sedan inte alls ovanligt, till skillnad från dagens konstskolor där detaljerade studier av ytstrukturer, färger och ljusstämningar inte värderas lika högt. Men för Matthew Penns utveckling som konstnär fick denna skola avgörande betydelse.

Den som pratar med Matthew Penn förstår snart att han inte lämnar något åt slumpen. Det gäller i lika hög grad för det konstnärliga arbetet som för hans studio som Matthew helt anpassat till sina behov. För Matthew är målningarnas ljussättning numera en integrerad del av konsten: ”Från och med nu kommer jag bara att sälja en målning om köparen använder stålkastare från ERCO för att belysa dem. Man måste förstå att ljuset är en del av konsten. Det ingår inte i själva målningen, men är ändå en del av konstverket. Med hjälp av ljuset uppnår jag exakt den effekt som jag eftersträvat. Jag kommer bara att använda ERCOs produkter, för jag vet att de är bäst. Med LED-belysning får jag också den fördelen att det varken uppstår UV-skador eller värmeskador.”

För ungefär tre år sedan kom Matthew Penn i kontakt med ERCOs produkter för arkitekturbelysning i ett galleri. I dag använder han strålkastarna både när han målar i sin ateljé och när han ställer ut sin konst: ”I framtiden planerar jag att endast ställa ut mina verk i ett specialutformat rum med enbart svarta väggar och där den enda ljuskällan är ERCOs belysning som är exakt inställd för att bara framhäva vissa delar av målningarna. I utställningsmiljöer vill vi arbeta med belysning som styrs av rörelsedetektorer. När en person kommer in i rummet tänds långsamt en ERCO Pollux på 3 000 kelvin. Därefter tänds en strålkastare på 4 000 kelvin. Långsamt, så att betraktaren får känslan att bilden växer fram och väcks till liv inför dennes ögon. På det viset kan vi förstärka de visuella effekter som jag skapat i målningen. Man kan belysa pannan, ögonen, käken eller axlarna på den porträtterade personen individuellt genom att använda fyra uppsättningar av strålkastare.”

Rätt användning av ljuset förstärker de visuella effekter som jag skapat i målningen

Matthew Penn målar endast tio till tolv porträtt om året. Hans teknik kräver stor noggrannhet och mycket tålamod och uthållighet. Han har valt en egen väg att gå: ”Det finns miljarder olika saker som du kan göra i konstvärlden, ett oändligt antal idéer och koncept som kan förverkligas. Men jag är bara intresserad av den här lilla bråkdelen av allt detta. Det här är den väg som jag upplever att jag ska följa. Mina bilder kommer alltid att präglas av mörka bakgrunder och de porträtterade ansiktenas ljusa partier. Genom att hålla mig till den här principen får samlarna också möjlighet att se hur jag under årens lopp utvecklas som konstnär inom ramen för dessa regler.”