I Sydney har en arkitekt flyttat in med sitt team i en kulturskyddad industribyggnad. Detta är ett utmärkt exempel på hur grundprinciperna för en ljusplanering anpassad efter människans uppfattningsförmåga kan användas för att skapa en både trivsam och energieffektiv ljuslösning som på ett kostnadseffektivt och finkänsligt sätt utgått från lokalernas förutsättningar.
För arkitekter med höga estetiska krav finns det väl knappast mer passande kontorslokaler än gamla fabriksgolv – om man bortser från ateljébyggnader som de själva ritat förstås. Dessa ofta ljusa rum med högt i tak, råa charm och verkstadskaraktär har en atmosfär som är mycket attraktiv för kreativa yrkesgrupper.
Inte heller den välrenommerade australiska arkitekten Angelo Candalepas kan motstå attraktionskraften hos sådana lokaler. Förra året flyttade han tillsammans med sitt team in i en kulturskyddad fabriksbyggnad från början av 1900-talet mitt i Sydneys hektiska Central Business District. Den tre våningar höga, smala tegelfastigheten har byggts om till ett arkitektkontor på ett föredömligt sätt där så mycket som möjligt av den befintliga byggnaden har bevarats. Lokalerna är fräscha, snygga och tidsenliga, men byggnadens historia och ursprungliga ändamål är ändå tydlig.